Företagshälsovårdens vägval - Ekonomisk-historiska institutionen

annan rådgivare. De slipper därmed dagens obligatoriska medlemsavgift för företag i branscher
med BST-plikt.
Företagshälsovårdsenheterna har bestått av fristående organ vars tjänster finansieras av
arbetsgivarna, antingen som delägare eller medlemmar. Arbetsmiljöreformen medför en omvälvning
för Danmarks BST-verksamhet. Den obligatoriska anslutningen för vissa branscher
kommer successivt att avvecklas så att dagens BST-verksamhet är helt borta 2009. Men det
finns tecken som tyder på att omstruktureringen kommer att ske mycket snabbare.
Systemet är redan i full färd med att demontera sig självt. Företag och andra verksamheter
som är delägare eller medlemmar i en BST-enhet kan inte bara stilla betrakta förändringarna.
Det gäller att överleva på den rådgivningsmarknad med priskonkurrens som arbetsmiljöreformen
skapar. Priset kommer att bli en viktig konkurrensfaktor när företag som fått ett påbud
kring brister i arbetsmiljöarbetet kommer att söka rådgivare. Nya aktörer kommer in på
marknaden.
Omvandlingen startade redan när förslaget blev känt 2002. Det har hittills inneburit en
kraftig centralisering av de ungefär 50 BST-enheterna. Genom fusioner och sammanslagningar
har de våren 2004 minskat till runt 25 enheter, med mellan 800 och 900 anställda.
Det finns en risk att den danska företagshälsovårdens traditionella inriktning mot förebyggande
arbetsmiljöarbete kommer att få ge vika för en mer problemlösande, specialiserad, åtgärdande
verksamhet. Om Arbejdstilsynet anmärker på bullernivåerna kommer en expert på
buller att anlitas för att lösa problemen. Många frågar sig vad som kommer att hända med den
danska företagshälsovårdens generalistkompetens. Kommer det långsiktiga samarbetet mellan
BST och företagen att överleva?
Finland
Den finska företagshälsovården anses allmänt vara mest utvecklad i Europa och når över 90
procent av alla anställda.
Företagshälsovården är reglerad i lagen om företagshälsovård som tillkom i slutet på 1970talet
och senast ändrades 2001. Det är en ramlag som syftar till att förebygga arbetsrelaterad
ohälsa och där förhållandena på respektive arbetsplats avgör företagshälsovårdens innehåll.
Finsk företagshälsovård har vuxit fram ur en lång tradition via sjukstugor och mottagningar
inom industrin och det sedan länge etablerade arbetarskyddet i Finland. Idag präglas den av
ett starkt lagfundament, utvecklad offentlig styrning och en grundläggande samsyn mellan alla
aktörer.
Systemet är heltäckande med lagstiftning, stöd från socialministeriet med en ansvarig
tjänsteman på socialdepartementet och deltagande inte bara från arbetsmarknadens parter utan
även av Folkpensionsanstalten och Institutet för arbetshygien med dess regionala filialer.
Arbetsgivaren är enligt lagen skyldig att organisera och finansiera företagshälsovård för
varje anställd oavsett arbetsplatsens storlek, sektor, bransch eller typ av anställningsförhållande.
Ett mål är att företagshälsovården ska omfatta alla yrkesverksamma, både anställda och egna
företagare. Tillfälligt anställda och arbetslösa står dock utanför.
Den finska företagshälsovården stöds med en drygt 50-procentig återbäring av arbetsgivarens
kostnader från Folkpensionsanstalten. Det gäller både för förebyggande företagshälsovård
och hälso- och sjukvård för tillstånd som påverkar arbetsförmågan. Även entreprenörer och
andra egna företagare får del av återbäringen.
36
FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VÄGVAL Del 1 Allmänt om företagshälsovård