Företagshälsovårdens vägval - Ekonomisk-historiska institutionen

När det gäller små företag är det också viktigt att kunna visa att BHT (Bedriftshelsetjensten)
har något att komma med för just deras problem och att få företagets ansvariga att
inse att arbetsmiljöarbetet är något som angår även dem.
– Det är en utmaning för oss, säger Kirsti Verdal. Företagen måste känna att det vi erbjuder
är matnyttigt!
Gunlaug Strønen säger att man prövat olika vägar att rationalisera arbetet med småföretagen.
Ett sätt att utnyttja tiden effektivare är att ordna möten för flera företag inom samma
bransch vid ett tillfälle. Då kan man tala om branschspecifika rutiner, problem och lösningar.
Det kan fungera bra men inte för alla. En del företag är inte intresserade av att träffas på det
sättet.
– Det är konkurrensen som försvårar, säger Gunlaug Strønen. Man kanske inte vill tala
om sina problem och svaga punkter när konkurrerande företag finns i samma rum.
Det förebyggande arbetet är alltid huvuduppgiften, betonar Gunlaug Strønen. Det är ett
av skälen till att Alna för flera år sedan ersatte ”Bedrifthelsetjeneste” med HMS-senter där
förkortningen står för Hälsa, Miljö och Säkerhet.
– Vi vill komma ifrån den starka kopplingen till hälsokontroller. Det finns en övertro på
att det är lösningen. De andra delarna är precis lika viktiga oavsett hur stora eller små företagen
är och vi vill få ledarna att brinna för arbetsmiljön!
I den rapport om framtidens norska företagshälsovård som lades fram 2001 (Se även avsnittet
Utblick mot Europa, Norge) konstaterade utredarna att småföretag kan bli en ekonomisk
belastning för företagshälsovården. Därför, menade de, bör staten ekonomiskt stödja företagshälsovård
som vänder sig till småföretag och som har en fast kontaktperson för dessa.
Gunlaug Strønen stöder förslaget men hon tror inte det kommer att bli verklighet. Hon befarar
i stället en motsatt utveckling och tror att en hel del kan bli sämre när beslut så småningom
tas om ny norsk arbetsmiljölag.
Hon har heller inget hopp om bättring när det gäller ett annat stort problem i norsk företagshälsovård.
Det är bristen på officiell certifiering och definition av företagshälsovård. Med
tanke på att den som vill kan kalla kvartersläkaren, massage och liknande för företagshälsovård,
är det beklagligt, anser hon. Inte minst eftersom det redan finns en grund i ett utmärkt verktyg
för interna kvalitetsmätningar. Det är mätdokumentet ”Vad är God BHT” som kom 1999
och uppdaterats senare. Det är inspirerat av den finska Good praxis som kom några år tidigare.
Den norska versionen har i sin tur satt spår i den svenska God Praxis som introducerades
2003.
Sedan mätverktyget kom 1999 har Alna använt den flera gånger för att sätta poäng på
kompetens, arbetssätt, kundnytta och annat och för att höja målen för fortsättningen.
Gunlaug Strønen säger att det är ett utmärkt verktyg att arbeta med internt. Men för att
vara helt nöjd skulle hon också vilja att det fanns en officiell kvalitetssäkring.
72 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VÄGVAL VÄGVAL Del 2 Företagshälsovård i småföretag
småföretag