Företagshälsovårdens vägval - Ekonomisk-historiska institutionen

More documents

Recommendations

Info

64 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VÄGVAL Del 2 Företagshälsovård i småföretag
Företagshälsovård i småföretag – en översikt De flesta svenska småföretag står utanför företagshälsovården. Bara var tredje manlig och var sjätte kvinnlig företagare uppgav i arbetsmiljöundersökningen 2001 att de hade tillgång till företagshälsovård. Enligt Arbetsmiljöverket hade ungefär 45 procent av de sysselsatta på små arbetsställen (färre än tio personer) tillgång till företagshälsovård 2001. Det ska jämföras med att ungefär 70 procent av samtliga sysselsatta beräknas ha tillgång till företagshälsovård. Detta är varken nytt eller unikt. Läkartidningen publicerade 1971 en artikel om arbetsmiljö och hälsa vid småföretag. Artikelförfattarna med yrkesmedicinaren Olav Axelson i spetsen konstaterade att ”vad gäller de minsta företagen med exempelvis mindre än 50 anställda torde en adekvat fungerande företagshälsovård vara utomordentligt sällsynt.” Företagens geografiska spridning och blotta mängden försvårade företagshälsovårdens arbete. ”Möjligen måste speciella former av företagshälsovård erbjudas i framtiden, eventuellt med anknytning till offentlig hälso- och sjukvård”. Än i dag har inte något europeiskt land lyckats nå samtliga småföretag med vare sig systematiskt arbetsmiljöarbete eller företagshälsovård. Danmark planerar att bli det första genom att införa arbetsmiljöinspektioner av alla företag i landet från 2005. I Frankrike med en stark yrkesmedicinsk inriktning på företagshälsovården kan en företagsläkare ansvara för 300 företag med 3 000 anställda och eftersom den fackliga representationen ofta är svag i de riktigt små företagen, hamnar de på undantag. I Storbritannien som saknar lagstiftning inom området, varierar modellerna för och tillgången på företagshälsovård. Men generellt är räckvidden i förhållande till små företag begränsad. Den medicinskt dominerade företagshälsovården återfinns traditionellt främst inom stora företag. Danmark är det land i Europa som utvecklat ansenlig kunskap om hur små företag kan nås av och engageras i företagshälsovård och förebyggande arbetsmiljöarbete. En kartläggning av Peter Hasle och Hans Jørgen Limborg 1998, visade att den stora majoriteten av företagshälsovårdsenheter i Danmark 1997 bedrev någon form av särskild verksamhet i förhållande till små företag. Småföretag i Sverige och Europa är upptagna med att klara leveranser i tid, att säkra orderingången, att få verksamheten att gå runt. Paradoxalt nog ungefär samma saker som sysselsätter den svenska företagshälsovården – många företagshälsor är ju själva småföretag. Göran Bostedt skriver i en studie av medelstora privata företags arbetsmiljöarbete och perspektiv på företagshälsovård ”Strategier för arbetsmiljöarbete” (Mitthögskolan 1998): ”Idag finns inga incentiv att acceptera (mycket) små företag (upp till femtio anställda) som anslutna kunder hos företagshälsovården”. Möjligheten för företagshälsovården att generera ett överskott från denna grupp företag är nästan obefintlig, skriver han och relaterar två möjliga förhållningssätt från företagshälsovårdens sida. Antingen låter företagshälsovårdsenheten större företag indirekt subventionera kostnaderna för de små företagen, eller begränsa tjänsteutbudet i avtalen så att kostnader och intäkter stämmer överens bättre. Här återfinns det stora dilemmat när det gäller företagshälsovård i svenska småföretag: Varken företagen eller företagshälsovårdsenheterna är överdrivet intresserade av att mötas. Möte med förhinder Det finns några generella svårigheter i mötet mellan de små företagen och företagshälsovården. Problemen gäller såväl i Sverige som i andra europeiska länder och har ofta med själva Del 2 Företagshälsovård i småföretag FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VÄGVAL 65
Page 1:
Företagshälsovårdens vägval Cri
Page 4 and 5:
Förord Företagshälsovården i Sv
Page 6 and 7:
4 Del 1 Allmänt om företagshälso
Page 8 and 9:
Internationella definitioner Minsta
Page 10 and 11:
PSYKOLOGER OCH ANDRA BETEENDEVETARE
Page 12 and 13:
som arbetar med personalfrågor i a
Page 14 and 15:
Tvärprofessionell samverkan Hur ha
Page 16 and 17: ning and follow-up of occupational
Page 18 and 19: Arbetsskador och rehabilitering Fö
Page 20 and 21: Från sjukvård till arbetsorganisa
Page 22 and 23: 20 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VÄGVAL
Page 24 and 25: • får information om de faktorer
Page 26 and 27: örjade arbeta för att företagsh
Page 28 and 29: inom företagshälsovården, skrev
Page 30 and 31: inom området. Ett sådant system s
Page 34 and 35: företagshälsovården i de olika l
Page 36 and 37: uppgift när det gäller att bistå
Page 38 and 39: annan rådgivare. De slipper därme
Page 40 and 41: Företagshälsovården betjänade 1
Page 42 and 43: Norge har ingen tvingande lagstiftn
Page 44 and 45: aktivitet för upp till 500 kr per
Page 46 and 47: Westhälsan i Arvika Lokal anknytni
Page 48 and 49: sionsåldern. Rektorer, lärare, sj
Page 50 and 51: Både dagens och framtidens företa
Page 52 and 53: - Företagen tänker inte långsikt
Page 54 and 55: 52 Del 2 Företagshälsovård i sm
Page 56 and 57: 54 Småföretag i Sverige • Höst
Page 58 and 59: Anslutning till företagshälsovår
Page 60 and 61: mation. Vad som saknas är målinri
Page 62 and 63: En annan aktuell rapport kom 2003 i
Page 64 and 65: SAM fungerar bra när man på före
Page 68 and 69: småföretagandets natur att göra.
Page 70 and 71: Klarar företagshälsovården förv
Page 72 and 73: Koivu. Men verksamheten hjälper de
Page 74 and 75: När det gäller små företag är
Page 78 and 79: ska vara frivillig för företaget,
Page 82 and 83: arbetar i. En i teamet är teamleda
Page 86 and 87: sjukskrivningarna och främja arbet
Page 88 and 89: Verksamhetens innehåll Vilka tjän
Page 90 and 91: Till sist Företagshälsovården ha
Page 92 and 93: Referenser (Titlarna kan alla söka
Page 94: Intervjuer Ann-Beth Antonsson, tekn
Page 98: Vad kännetecknar god företagshäl
show all

Företagshälsovårdens vägval - Ekonomisk-historiska institutionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?