Företagshälsovårdens vägval - Ekonomisk-historiska institutionen

Inspektionen ska ske genom ett oanmält besök. Först på tur står branscher där företagshälsovård
tidigare varit obligatoriskt samt branscher med många allvarliga olyckor och andra
arbetsmiljöproblem. Vid detta första tillfälle bedömer Arbejdstilsynet vilka verksamheter som
har behov av mer genomgripande åtgärder. Verksamheter som till exempel genom arbetsmiljöcertifiering
kan påvisa en god arbetsmiljö slipper inspektionen.
Reformen lägger stor vikt vid det enskilda företagets engagemang och ansvar för att säkra
en god arbetsmiljö. Det sker bland annat genom en så kallad ”smiley-ordning” där smileysymboler
på Arbejdstilsynets webbsida kommer att synliggöra myndighetens bedömning av
verksamhetens arbetsmiljö: Grön smiley till verksamheter med arbetsmiljöcertifikat och annan
godkänd dokumentation av arbetsmiljön, gul smiley för vissa anmärkningar och röd smiley
för allvarligare sådana.
Reformen innebär att den nuvarande BST-plikten försvinner. Alla verksamheter vars arbetsmiljö
vid inspektion bedöms som otillfredsställande, blir i det nya systemet istället ålagda
föreskrifter eller påbud om kvalificerad och auktoriserad rådgivning.
Påbud av två slag
Reformförslagets påbud är av två slag. Det ena är problempåbud där verksamheten med hjälp av
auktoriserad rådgivare ska lösa ett konkret arbetsmiljöproblem, till exempel kring buller eller
den psykosociala arbetsmiljön.
Det andra är periodpåbud som innebär att verksamheten åläggs att använda en auktoriserad
rådgivare under en viss tid, ett eller två år, för att lyfta arbetsmiljöarbetet och samtidigt åtgärda
konkreta problem.
Hela företagshälsovården styrs därmed mot att främst arbeta med de arbetsplatser som
åläggs rådgivning från Arbejdstilsynet. BST-branschen vänder sig starkt emot detta. Rådgivning
måste bygga på förtroende, menar de. Rådgivning med negativa förtecken, under tvång,
har små förutsättningar att lyckas.
En ny auktorisationsordning skapas för att säkra att arbetsmiljörådgivarna levererar rådgivning
med hög kvalitet. Krav kommer att ställas på utbildning, erfarenhet och kunskap om
arbetsmiljö, kunskap och erfarenhet av rådgivning samt krav på kvalitetssäkring av rådgivningen.
En rådgivare kan välja att auktoriseras inom ett eller flera arbetsmiljöområden – biologi,
psykologi, ergonomi, kemi och teknik. Rådgivaren kan också välja auktorisation inom alla
arbetsmiljöområden samt för rådgivning kring verksamheters samlade arbetsmiljöarbete.
De första auktorisationerna kommer att utfärdas hösten 2004. Till att börja med auktoriserar
och kontrollerar Arbejdstilsynet rådgivarna. På sikt kan denna uppgift dock komma att
utföras av andra verksamheter.
Redan tidigare var kraven för kvalitetssäkring långtgående inom dansk företagshälsovård.
BST-enheterna har varit ålagda ett godkännande vart femte år av Dansk Akkreditering
(DANAK), ett statligt organ. Där har även ingått kontroll av sammansättningen av yrkesgrupperna
på varje företagshälsovårdsenhet. Samtliga BST-enheter i Danmark är idag ackrediterade
och kommer att få en konkurrensfördel genom att omedelbart auktoriseras som rådgivare i
det nya systemet.
De enskilda arbetsplatserna betalar bara för den rådgivning de får av BST-enheten eller
Del 1 Allmänt om företagshälsovård
FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VÄGVAL 35