Lo Presti Lynn Tidsbestämning av livstidsstraff. Omvandlingslagen i ...

framhölls som problematiskt med nådeinstitutets utformning var att skälen bakom regeringens
beslut inte framgick, vilket både gjorde det svårt att förutse hur länge den dömde skulle vara
intagen samt vilka krav som ställdes för att denne skulle kunna bli benådad. Den osäkerhet
som rådde kring hur länge den dömde skulle vara intagen försvårade Kriminalvårdens arbete
att planera en meningsfull verkställighet för den dömde. Den huvudsakliga tanken med att
förbättra förutsebarheten var därför enligt förarbetena att verkställighetstiden skulle kunna
användas på ett bättre sätt än tidigare samt att frigivningsförberedande åtgärder skulle kunna
vidtas i ett tidigare skede. Därutöver nämns att svårigheten att förutse vilka krav som ställs för
en benådning kan innebära en osäkerhet även för den dömde. 34 Vad detta mer exakt innebär
framgår inte mer än att det i direktivet till utredningen anges att osäkerheten som troligen
följer av nådeinstitutets i princip oreglerade förfarande medför mänskligt lidande hos den
dömde samt även sannolikt bidrar till en bristande motivation hos denne. Dessa
omständigheter, i kombination med att osäkerheten även försvårar Kriminalvårdens arbete
med de intagna, anses påverka straffverkställigheten negativt. 35 En ökad förutsebarhet tycks
därmed främst handla om att minska osäkerheten kring hur länge en livstidsdömd faktiskt ska
vara intagen genom att införa tydliga förutsättningar för vad som krävs för att den dömde ska
friges, både för att förbättra den livstidsdömdes situation men framför allt för att underlätta
Kriminalvårdens arbete. Följaktligen handlar en ökad förutsebarhet om att det i lagen
uppställs kriterier för vad som ska gälla för att en livstidsdömd ska kunna få sitt straff ersatt
med ett tidsbestämt straff, så att det ska gå att förutse vad som krävs för att en livstidsdömd
ska friges.
När det gäller syftet att öka rättssäkerheten för den dömde handlar det enligt förarbetena om
själva införandet av en reglerad prövning och om detta systems utformning, men mer än så
säger inte motiven till lagen. OmvL tillkom dock mot bakgrund av att det ansågs föreligga ett
behov av en förändrad ordning för frigivningen av livstidsdömda och det uttalande som görs i
motiven om att öka rättssäkerheten genom införandet av en reglerad prövning får rimligen
antas ha att göra med att nåd inte är en rättighet för en livstidsdömd. 36 Till skillnad från vad
som ska gälla för det nya institutet, går det inte, som framgick i avsnitt 3.1., att säga att nåd
ska bli aktuellt om vissa omständigheter föreligger. Det nya institutet däremot innebär att en
34
Prop. 2005/06:35 s. 18, 20 och 22.
35
Dir. 2000:85.
36
Prop. 2005/06:35 s. 19-22.
12