Lo Presti Lynn Tidsbestämning av livstidsstraff. Omvandlingslagen i ...

föreskrevs att liv skulle ges med liv. Genom hårda straff var straffrätten således utformad för
att avskräcka och styra människors beteende. 10 I början av 1900-talet var Johan C.W. Thyrén
framträdande med sina idéer om straffsystemet och fick under denna tid i uppdrag av
regeringen att ge förslag på en förändrad strafflag. Enligt Thyrén motiverade brottets
samhällsfara straff och straffets syfte var att bekämpa denna samhällsfarlighet. Brottslingarna
delades in i tre kategorier; de akuta, de kroniska och de socialt depraverade. Detta ska inte gås
in på något djupt, men Thyréns tanke var att straffet hade en preventiv funktion och att olika
typer av brottslingar krävde olika typer av straff. De kroniska brottslingarna exempelvis var
sådana som inte kunde förbättras eller avskräckas, varför dessa enligt Thyrén borde
oskadliggöras genom att omhändertas på obestämd tid. Han menade att frihetsstraff skulle
användas för de medelsvåra och svåra brottslingarna som bl.a. behövde fostran samt även de
kroniska brottslingarna. Thyrén var senare ledamot i Strafflagskommissionen som hade till
uppgift att ge förslag på en ny strafflag, och även om förslaget inte ledde till lagstiftning visar
detta vilken framträdande roll Thyrén hade och vilka tankegångar som fanns under denna tid.
Kommissionens förslag var märkbart påverkat av Thyréns idéer. 11 I den proposition 12 som
ligger bakom BrB diskuteras inte livstidsstraffet i sig, men detta görs däremot kort i en av
utredningarna som propositionen bygger på. Beredningen föreslog att livstids frihetsstraff
skulle finnas kvar som straff och menade att något annat inte vore lämpligt. Enligt
beredningen kunde det finnas brottslingar som inte kan oskadliggöras på annat sätt och ansåg
att det vore lämpligare med ett tidsobestämt straff jämfört med ett långt tidsbestämt straff. 13
Tankegångarna som låg bakom BrB:s införande har benämnts allmänpreventiva och
individualpreventiva, bl.a. med anledning av att det i BrB föreskrevs att domstolen vid sitt
påföljdsval skulle lägga särskild vikt vid att påföljden skulle främja den dömdes anpassning i
samhället, och att hänsyn även skulle tas till vad som bedömdes krävas för att medborgarna
skulle fortsätta följa lagarna. 14 I propositionen uttalas exempelvis att allmänprevention borde
få stor betydelse och att straff ska vara utformade så att allmänheten förstår att samhället
reagerar allvarligt mot brott. Hänsyn ska även tas till brottslingen så att vård och behandling
kan bli aktuellt, men om påföljden i ett sådant fall skulle gå emot vad som ur allmänpreventiv
10
Anners, 1972, s. 34 och 36
11
Thyrén, 1910, s. 1, 9,17 och 130-135 och Aspelin, 1999, s. 120-121.
12
Prop. 1962:10.
13
SOU 1953:17 s. 79.
14
Aspelin, 1999, s. 122.
6