Lo Presti Lynn Tidsbestämning av livstidsstraff. Omvandlingslagen i ...

för en positiv utveckling. I propositionen anges att skötsamhet i sig dock inte särskilt ska
beaktas, utan vad som har betydelse är om den dömde åsidosatt vad som gäller för
verkställigheten. Vidare ska det inte handla om enstaka regelbrott. Detta förklaras av att
verkställighetssituationen för en livstidsdömd och en person som sitter i fängelse på bestämd
tid skiljer sig åt samt att den livstidsdömde avtjänat lång tid när omvandlingsprövningen sker.
Exempel på misskötsamhet som kan ha betydelse är rymningar, rymningsförsök, våld eller
hot mot tjänsteman eller medintagen vilka inte lett till åtal, misskötta permissioner samt
missbruk. Av betydelse är också när under verkställighetstiden överträdelsen skett. Har
överträdelsen skett tidigt har domstolen större möjlighet att bortse från detta. I propositionen
uttalas t.o.m. att huvudregeln ska vara att tidiga överträdelser inte tillmäts betydelse. Likaså är
huvudregeln att enstaka regelbrott som varit mindre allvarliga inte ska ha betydelse för
utgången. Har den dömde allvarligt misskött sig kan detta däremot leda till att ansökan avslås.
När det sedan gäller kriteriet om den dömde medverkat till att främja sin anpassning i
samhället uttalas i propositionen att detta kriterium bör ges en vid tillämpning och att
bedömningen ska ta hänsyn till den dömdes personliga förutsättningar. Faktorer som vägs in
här är den dömdes agerande för att positivt påverka sin situation genom exempelvis
deltagande i något program, men även medverkande i kriminalvårdens utslussningsarbete är
något som ska tas med i bedömningen. 57 Vilka typer av program som förarbetena syftar på
framgår dock inte.
Hur dessa kriterier förhåller sig till varandra och vilken tyngd som enskilda kriterier har ska
enligt propositionen avgöras i de enskilda fallen. En helhetsbedömning ska göras för att kunna
besvara frågan om det finns skäl att frångå det straff som ursprungligen utdömts. 58
Utredningen som propositionen bygger på uttalade att en helhetsbedömning visserligen bör
göras, men att det begångna brottet, omständigheterna kring detta samt den tid som den
dömde har avtjänat bör väga tyngst. Utredningen menade att en jämförelse mellan brottets
svårhet samt den tid som avtjänats gör livstidsstraffet bättre anpassat till det övriga
straffsystemet. 59 Att dessa kriterier generellt skulle ha tyngre vikt än övriga kriterier tycks
dock inte, i enlighet med vad som ovan anförts om regeringens syn på kriteriernas inbördes
förhållanden, vinna stöd i propositionen. En helhetsbedömning för varje enskilt fall tycks
57
Prop. 2005/06:35 s. 40-41 och 60.
58
Prop. 2005/06:35 s. 60.
59
SOU 2002:26 s. 140-141 och 176.
19