Lo Presti Lynn Tidsbestämning av livstidsstraff. Omvandlingslagen i ...

Slutligen kan nämnas att det i ett av de granskade fallen framkommer att ett
utvisningsförordnande är något som skulle kunna påverka tidsbestämningen. Hur denna
bedömning görs och under vilka omständigheter ett sådant beaktande blir aktuellt framgår
dock inte. Domstolen uttalar endast att det i fallet inte finns utrymme att beakta utvisningen
eftersom det tidsbestämda straffet inte kan omvandlas till ett lägre straff än 21 år, vilket
straffet mot bakgrund av reglerna i 4 § 3 st. redan ligger på. 176 Detta tycks innebära att ett
utvisningsförordnande skulle kunna påverka tidsbestämningen på så vis att det tidsbestämda
straffet bestäms till en kortare tid än vad som annars skulle ha blivit fallet. Det finns dock
inget exempel bland de granskade besluten där någon omständighet utöver de i 4 § 3 st.
angivna har fått betydelse för tidsbestämningen av livstidsstraffet.
6. Analys
6.1. En ökad rättssäkerhet för de livstidsdömda?
I detta avsnitt ska diskuteras om de livstidsdömdas rättssäkerhet har ökat i och med OmvL:s
införande. Denna diskussion kommer att ta sin utgångspunkt i vad som har framkommit om
utformningen av OmvL och hur omvandlingsprövningen enligt denna lag har kommit att gå
till hos Örebro tingsrätt. I någon mån måste även nådeinstitutet beröras eftersom frågan som
ska behandlas är relaterad till hur de livstidsdömdas situation såg ut före OmvL:s tillkomst.
Som framgått tidigare var ett av OmvL:s bakomliggande syften att öka den livstidsdömdes
rättsäkerhet. I begreppet rättssäkerhet ingår att det finns en förutsebarhet i lagen respektive
rättstillämpningen, och att det finns ett skydd mot rättsordningen samt mot missbruk av
statens legala maktutövning mot den enskilde individen. Eftersom förutsebarhet är en del av
rättssäkerhet är därför dessa begrepp nära sammankopplade. 177
Till en början kan konstateras att omvandlingsprövningen enligt OmvL är reglerad. De
kriterier vilka domstolen särskilt ska beakta vid omvandlingsprövningen finns uppställda i
lagen och detta gör att den dömde kan förutse vad domstolen kommer att ta hänsyn till i sin
prövning. I och med nådeinstitutets i princip oreglerade karaktär är detta en stor skillnad från
hur situationen för de dömda såg ut före OmvL:s tillkomst. För nådeinstitutet finns inga regler
uppställda över vad som ska gälla för regeringens prövning, utan vad som ska beaktas vid
176 Örebro tingsrätt, mål B 4883-07 s. 17.
177 Se avsnitt 4.1.
51