Lo Presti Lynn Tidsbestämning av livstidsstraff. Omvandlingslagen i ...

där dels kriteriernas vikt i förhållande till varandra enligt förarbetena ska avgöras i det
enskilda fallet. Detta gör att det blir extra intressant att studera hur domstolen rent faktiskt har
gått tillväga vid omvandlingsprövningen. Två delsyften med uppsatsen är dessutom att
diskutera om den dömde har möjlighet att påverka sin frigivning och om de livstidsdömdas
rättssäkerhet har ökat genom införandet av OmvL.
1.3. Avgränsningar
I denna uppsats kommer endast den form av nåd som innebär att ett utdömt livstidsstraff
omvandlas till ett tidsbestämt straff att behandlas eftersom nåd för en livstidsdömd i regel
innebär att livstidsstraffet tidsbestäms. 4 Andra former av nåd är således inte av intresse här.
För information om nåds tillämpningsområde se avsnitt 3.1.
1.4. Metod och material
För att kunna genomföra de i uppsatsen angivna syftena har jag använt en rättsvetenskaplig
metod, vilket innebär att jag dels har fastställt gällande rätt och dels har gjort en studie av
underrättspraxis. Genom att studera lagtext, förarbeten, praxis och kompletterande uppgifter
från regeringens hemsida samt tryckta faktablad, har jag således utrett vilka regler som styr
det nya omvandlingsinstitutet respektive nådeinstitutet och vad dessa regler innebär. En
redogörelse över hur det nya omvandlingsinstitutet är uppbyggt är nödvändig både för att det
ska finnas en bakgrund till vilka regler som domstolen har att tillämpa, men också för att en
diskussion ska kunna föras kring om den dömde har möjlighet att påverka sin frigivning.
Eftersom det är bristerna i nådeinstitutet som ligger till grund för införandet av det nya
institutet och nåd dessutom existerar parallellt med detta nya institut, är även en redogörelse
över nådeinstitutet nödvändig. En sådan bakgrund behövs vidare för att det ska vara möjligt
att föra en diskussion kring om de dömdas rättssäkerhet har förbättrats genom införandet av
OmvL. Här ska nämnas att eftersom det, som kommer att framgå under avsnittet om nåd
nedan, i princip inte finns några regler som styr nådeinstitutet, finns det i princip inte heller
några förarbetsutlåtanden som kan ge information om nådeinstitutets utformning. Detta har
inneburit att jag för detta avsnitt har fått vända mig till regeringens hemsida respektive tryckta
faktablad när information inte har funnits att hämta i lagtext eller förarbeten. Någon praxis är
det inte möjligt att tala om för nådeärenden och därför har detta inte varit en aktuell
4 Prop. 2005/06:35 s. 16.
3