Lo Presti Lynn Tidsbestämning av livstidsstraff. Omvandlingslagen i ...

En annan faktor i OmvL som får anses bidra till att den livstidsdömde skyddas mot
maktmissbruk är att det finns möjlighet att överklaga domstolsbesluten. Till skillnad från vad
som gäller för nådeinstitutet har en livstidsdömd genom det nya institutet möjlighet att
överklaga ett avslag på sin ansökan. En livstidsdömd som har ansökt om nåd och som har fått
avslag på denna ansökan kan däremot inte få beslutet överprövat och den dömdes enda
möjlighet att beviljas nåd är att ansöka på nytt. Detta innebär att en ny ansökan visserligen
kan göras, men att det är samma institution som i så fall prövar denna. För
omvandlingsärendena enligt OmvL har sökanden däremot möjlighet att både överklaga till
hovrätten och till HD, även om prövningstillstånd krävs till sistnämnda instans. Att det enligt
OmvL finns möjlighet att överklaga beslut måste anses bidra till att den dömde på ytterligare
ett sätt skyddas mot eventuellt maktmissbruk och att rättssäkerheten för den dömde, jämfört
med tidigare, har ökat.
Sammanfattningsvis kan konstateras att införandet av det nya omvandlingsinstitutet innebär
en ökad rättssäkerhet för den livstidsdömde. Detta följer huvudsakligen av att den dömde
genom det nya institutet har förutsättningarna för omvandlingsprövningen reglerade i lag, en
rätt till motiverade beslut och en möjlighet att få ursprungsbeslutet överklagat.
6.2. Omvandlingsprövningen och möjligheterna att påverka sin frigivning
I denna del ska diskuteras vad som framkommit om Örebro tingsrätts omvandlingsprövning
och den dömdes möjligheter att påverka sin frigivning. När det gäller domstolens
omvandlingsprövning är det mest framträdande efter granskningen av denna vilken tyngd som
domstolen lägger vid att den dömde ska ha avtjänat tillräcklig tid i förhållande till
brottslighetens straffvärde och tidigare avgjorda fall. I samtliga fall där detta kriterium har fått
ett negativt utfall har ansökan avslagits, och i sex av dessa fall berodde avslaget enbart på att
just avtjänandetiden bedömdes som otillräcklig. Kriterierna som handlar om den dömdes
avtjänandetid och omständigheterna bakom straffmätningen har således, för de fall
avtjänandetiden bedöms otillräcklig, i praktiken kommit att utgöra absoluta hinder mot bifall.
I förarbetena uttrycks visserligen inte att dessa två kriterier ska utgöra absoluta hinder mot
bifall, men samtidigt uttalas att huvudregeln ska vara att svårare brott ska föranleda att en
längre tid måste avtjänas jämfört med mindre svåra brott. Domstolen får utan tvekan sägas ha
54