Lo Presti Lynn Tidsbestämning av livstidsstraff. Omvandlingslagen i ...

livstidsstraffen kan avse brott av olika svårhet och att de svårare brotten ska föranleda att en
längre tid måste avtjänas jämfört med mindre svåra brott. 54
Tanken bakom det tredje kriteriet, risk för återfall i allvarlig brottslighet, är att
samhällsskyddet inte får efterges och är samtidigt ett strävande efter att minska risken för att
den livstidsdömde ska begå nya brott. Det är domstolen som har till uppgift att göra
bedömningen av återfallsrisken, men för att ansökan ska kunna bifallas måste domstolen
inhämta utredning i frågan vilken sedan ska utgöra underlag för domstolens prövning.
Undantaget är om ett inhämtande av utredning anses uppenbart obehövligt. 55 Av den
inhämtade utredningen ska framgå hur stor återfallsrisken är, vilka riskfaktorer som föreligger
samt hur dessa kan förebyggas. Utredningen är således inte tänkt att endast utgöra en
beskrivning av återfallsrisken utan kan även fungera som ett underlag för den dömdes
rehabiliteringsarbete. I enlighet med målet att minska risken för att den dömde återfaller i
brott anses därför förslag angående förebyggande arbete utgöra en viktig del av
riskbedömningen. Domstolen kan dock även beakta andra faktorer än de som framgår av
utredningen, t.ex. att den dömde begått nya brott eller i övrigt allvarligt misskött sig.
Hur stor betydelse återfallsrisken ska ha i varje enskilt fall bör enligt propositionen
sammanhänga med frågan om hur säkra bedömningar som kan göras i just det specifika fallet.
Bedömningen kommer således att variera från fall till fall. För att återfallsrisken ska ha
betydelse krävs dock att det är frågan om återfall i allvarlig brottslighet. Det finns emellertid
ingen definition i förarbetena över vad som är allvarlig brottslighet och vad som inte är det.
Om risken bedöms vara konkret och beaktansvärd anses detta utgöra skäl för att avslå
ansökan och är således ett absolut hinder mot ett bifall av ansökan. Vad som närmare avses
med en konkret och beaktansvärd risk framgår inte heller i förarbetena mer än att det är en
lägre grad av risk än en ”påtaglig” sådan. 56
Det fjärde och femte kriteriet handlar om den dömdes skötsamhet under verkställighetstiden
samt om dennes ansträngningar till att främja sin anpassning i samhället. Genom att skapa
förutsättningar för den dömde anses motivationen hos denne kunna främjas till att bl.a. verka
54
Prop. 2005/06:35 s. 38 och 60.
55
Se mer om denna skyldighet under avsnitt 4.3.
56
Prop. 2005/06:35 s. 38-40 och 60.
18