Lo Presti Lynn Tidsbestämning av livstidsstraff. Omvandlingslagen i ...
Lo Presti Lynn Tidsbestämning av livstidsstraff. Omvandlingslagen i ...
Lo Presti Lynn Tidsbestämning av livstidsstraff. Omvandlingslagen i ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1.5. Disposition<br />
Uppsatsen inleds med en bakgrund till <strong>livstidsstraff</strong>et. Därefter följer två <strong>av</strong>snitt, där det första<br />
behandlar institutet nåd och det andra institutet enligt OmvL. I dessa <strong>av</strong>snitt redogörs för hur<br />
respektive institut regleras och vad dessa regler innebär. För nådeinstitutet saknas dock i<br />
princip regler, varför information om detta instituts uppbyggnad till stor del har inhämtats från<br />
regeringens hemsida och tryckta faktablad. I <strong>av</strong>snittet därefter görs en analys över hur OmvL<br />
har tillämpats i första instans genom en granskning <strong>av</strong> Örebro tingsrätts tio senaste bifall och<br />
tio senaste <strong>av</strong>slag. Uppsatsen <strong>av</strong>slutas med en diskussion om de i syftet angivna frågorna samt<br />
med en <strong>av</strong>slutande kommentar.<br />
2. Bakgrund till <strong>livstidsstraff</strong>et<br />
Livstids fängelse har funnits i svensk strafflag sedan 1734 års lag infördes. 6 Frihetsstraff hade<br />
förekommit redan under 1500- och 1600-talen, men detta straff var inte lagstadgat utan<br />
förekom endast genom institutet nåd, där kungen kunde omvandla dödsstraff till livstids<br />
fängelse, och genom domstolars leuteration, där dödsstraff omvandlades till kroppsstraff samt<br />
frihetsstraff bestående <strong>av</strong> arbete på fästning vilket kunde bestämmas på livstid. Det var<br />
således inte förrän 1734 års lag infördes som frihetsstraffet blev en egen brottspåföljd. 7 I<br />
denna lag bestod frihetsstraffet <strong>av</strong> fängelse eller straffarbete, där den tid som skulle <strong>av</strong>tjänas i<br />
regel beslutades <strong>av</strong> domaren. De gånger straffets längd fanns angivet i lag handlade det om en<br />
tid från ett år till livstid. 8 1864 ersattes missgärningsbalken i 1734 års lag med en ny strafflag,<br />
vilken i sin tur ersattes 1965 <strong>av</strong> den idag gällande brottsbalken (BrB). I BrB <strong>av</strong>skaffades<br />
straffarbete och fängelse infördes som det enhetliga frihetsstraffet. Här kan nämnas att<br />
dödsstraffet, vilket som framgått kunde bli omvandlat till frihetsstraff, <strong>av</strong>skaffades 1921. 9<br />
Det finns få uppgifter om vilket syfte som har legat och som fortfarande ligger bakom<br />
<strong>livstidsstraff</strong>et som sådant. Vad som däremot finns gott om är teorier om straffs funktion i<br />
allmänhet och dessa teorier har skiftat mellan tiderna. De straffteoretiska tankegångarna som<br />
exempelvis låg bakom 1734 års lag var att straff skulle ha en <strong>av</strong>skräckande respektive en<br />
vedergällande funktion, något som bl.a. kom till uttryck när det i missgärningsbalken<br />
6<br />
Prop. 2005/06:35 s. 19.<br />
7<br />
SOU 2007:90 s. 41-42.<br />
8<br />
Anners, 1972, s. 35-36.<br />
9<br />
SOU 2007:90 s. 42.<br />
5
Change language