Magnetresonanstomografi inom onkologin - Onkologi i Sverige
Magnetresonanstomografi inom onkologin - Onkologi i Sverige
Magnetresonanstomografi inom onkologin - Onkologi i Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mAgNETRESONANSTOmOgRAFI<br />
<strong>inom</strong> onkologi<br />
<strong>Magnetresonanstomografi</strong> (MRT) är potentiellt mycket<br />
användbar för onkologi. En stor del av den onkologiskt<br />
inriktade utvecklingen <strong>inom</strong> MRT fokuserar mot olika<br />
funktionella tekniker som gör det möjligt att studera<br />
mikroskopiska förändringar, metabola processer och<br />
neoangiogenes i tumörer. Med ökad användning av<br />
MRT tillsammans med övrig bilddiagnostik ökar också<br />
betydelsen av nära samarbete mellan diagnostiska och<br />
terapeutiska discipliner. Överläkare Lennart Blomqvist<br />
på röntgenkliniken, Karolinska universitetssjukhuset i<br />
Solna, delar med sig av sina erfarenheter från sin klinik<br />
och från en studieresa till Memorial SloanKettering<br />
Cancer Center<br />
<strong>Magnetresonanstomografi</strong> (MRT) är en<br />
teknik som använder magnetfält och radiovågor<br />
för att avbilda kroppen. Utvecklingen<br />
sedan den första bilden i början<br />
på 1970-talet har varit enorm. I dag<br />
finns magnetkameror på de flesta större<br />
sjukhus.<br />
Det finns tre riktigt stora fördelar<br />
med MRT. Den första är att metoden<br />
inte kräver någon form av joniserande<br />
strålning. Den andra är att olika mjukvävnader<br />
i kroppen kan avbildas och<br />
skiljas från varandra (kontrastupplösning)<br />
tydligare än med andra metoder.<br />
Den tredje är att metoden har egenskaper<br />
som ger möjlighet att studera olika<br />
funktionella processer i kroppen med<br />
hög geometrisk upplösning.<br />
MRT erbjuder fyra stora utmaningar.<br />
Den första är att det finns ett närmast<br />
oändligt antal möjliga sätt att generera<br />
bilder på och att bildkvaliteten i hög<br />
grad är användarberoende och i viss mån<br />
även patientberoende. Även om moderna<br />
kameror har ett alltmer användarvänligt<br />
gränssnitt, ökar antalet optioner som<br />
kan tillämpas vid bildtagning. Även<br />
med mångårig erfarenhet av metoden<br />
kan det vara lätt att känna sig som en<br />
nybörjare.<br />
En andra utmaning med MRT är<br />
kvantifiering. Den signal som avbildas<br />
och som bestämmer hur ljus eller mörk<br />
en vävnad blir i en viss punkt i bilden<br />
vid ett visst tillfälle är relativ. Det gör<br />
att alla kvantitativa mätningar av olika<br />
slag med MRT kräver kunskap om förutsättningar<br />
och om de kalibreringar<br />
som krävs för att mätresultat skall vara<br />
pålitliga eller ens användbara.<br />
Den tredje utmaningen är den multidisciplinära<br />
kunskapsorganisationen<br />
kring MRT. För att metoden skall fungera<br />
optimalt och utvecklas krävs ett<br />
samarbete mellan MR-utbildade röntgenläkare,<br />
röntgensjuksköterskor, sjukhusfysiker<br />
och, om spektroskopi används,<br />
även kunskaper i biokemi. Förutom<br />
ett metodinriktat multidisciplinärt<br />
samarbete måste de som arbetar<br />
med MRT <strong>inom</strong> onkologi arbeta aktivt<br />
interdisciplinärt med den onkologiska<br />
vårdkedjan.<br />
Ingående kunskap krävs om olika kliniska<br />
frågeställningar och terapival som<br />
påverkar hur en magnetkameraundersökning<br />
skall inriktas för att metoden<br />
skall utnyttjas optimalt för patienten.<br />
Det interdisciplinära samarbetet bör<br />
också vara intimt nära patologin. Studier<br />
av vävnadsprover och vävnadssnitt som<br />
referens är viktiga för återkoppling och<br />
förståelse av informationen i bilddiagnostik.<br />
Maskinerna kräver också service<br />
och den snabba teknikutvecklingen fordrar<br />
ett bra samarbete med företag som<br />
tillverkar och levererar magnetkameror.<br />
onkologi i sverige nr 1 – 09
Change language