••• omvårdnad till vara sina intressen i förhållande till sjukvården. Vårdgivaren är den som har ett omfattande och specialiserat vetande, vilket skapar ett övertag gentemot patienten. Därför är det viktigt att skapa ramar så att patientens ställning stärks, för att så långt som möjligt skapa förutsättningar för att det blir två likvärdiga parter som möter varandra. Flera lagändringar gällande patientens rätt har skett under 1990-talet, inte minst i preciseringen av hälso- och sjukvårdslagen 1999. Här fastslås bland annat patientens rätt till individuellt anpassad information och delaktighet i sin behandling. I Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring, SOSFS 2008:17, lyfts bland annat frågan om kunskaper i kommunikation och pedagogiska färdigheter fram som väsentliga: ”Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till dialog och att ha en öppen kontakt med patienten och dennes närstående. Kontakten ska präglas av empati och förtroende samt respekt för patientens rätt till information, inflytande och delaktighet i besluten. Kontakten ska också präglas av samverkan och lyhördhet för patientens behov, önskemål och rätt till självbestämmande samt ge stimulans åt patientens engagemang och ansvar för sin egen vård. I delbetänkandet ”Patienten har rätt”, SOU 1997:154 konstateras att en av de vanligaste orsakerna till klagomål på vården härrör från brister i information och kommunikation. Man betonar även att det är av allra största vikt att vårdgivaren är lyhörd för vilken information och vilket inflytande patienten vill ha. Patient och närstående måste alltid kunna lämna över ett beslutsfattande till medicinskt ansvarig personal. VILL HA mER DELAKTIgHET Flera studier och undersökningar visar att flertalet patienter och närstående är mycket nöjda med behandling och bemötande i vården, men mindre nöjda med delaktighet och information. Många patienter önskar en bättre delaktighet i beslut om vård och behandling samt information om hur man själv kan bidra till ett bra behandlingsresultat som patient 7 . onkologi i sverige nr 1 – 09 Vårdbarometern, som utvecklats av <strong>Sverige</strong>s kommuner och landsting, ger också en bild av hur befolkningen upplevt hälso- och sjukvården. Det har här återigen visat sig att allmänheten upplever störst brister när det gäller tillgänglighet, möjlighet till fast läkarkontakt och inte minst när det gäller kvaliteten på den information som man får från sjukvården. Har då sjukvården förändrats i takt med omvärlden och de nya krav som ställs när det gäller information och mötet med patienter och närstående? Forskning både i <strong>Sverige</strong> och i andra länder visar att ett förhållande mellan vårdpersonal och patienter som grundas på goda samtal, är gynnsamt för kommunikationsprocessens resultat, i synnerhet när patienten är orolig och osäker. Att möta en orolig patient med respekt för hennes eller hans egen upplevelse av sjukdom och bemyndiga patienten så att hon eller han känner tillit och medbestämmande, patient empowerment, skapar goda förutsättningar för kommunikation. I en studie ledd av forskaren och läkaren Arun Baksi, påvisades att när patienten är delaktig återverkar det också på sjukvårdspersonalens beteende. Detta leder till en växelverkan vilket gör vårdgivaren mer uppmärksam på patientens åsikter. Patienter som i högre grad fått vara delaktiga i sin egen behandling och deltagit i kurser där de fått stort eget inflytande, upplevde enligt Baksi högre livskvalitet, och deras hälsotillstånd hade också förbättrats mer än hos deltagarna i en kontrollgrupp. SVåRT ATT TA STäLLNINg Många patienter upplever det som mycket svårt att ta ställning till olika behandlingsalternativ. Det är ett tungt ansvar som vilar på den vårdgivare som ska informera patienten om vilka behandlingsalternativ som står till buds. Självklart har vårdgivaren sin professionella kompetens om sjukdomen ifråga, men hur står det till med kunskaperna om kommunikationsprocesser? Kan vårdgivaren på ett begripligt sätt förklara vad olika behandlingsalternativ innebär för personen ifråga? Erfarenheten har visat att denna kompetens i många fall hade kunnat vara bättre. Lisbeth Sachs, docent i medicinsk antropologi, har pekat på de stora svårigheter som finns i det kliniska mötet när det gäller kommunikation, information och hur den förmedlas, tolkas och förstås av inblandade parter. I de studier hon har gjort har det framkommit att patienterna upplever stora svårigheter att tolka vetenskapliga grunder för diagnos, bedömning och behandling. Det föreligger också, enligt Sachs, ansenliga problem med att informera om vetenskaplig kunskap så att en vanlig, icke medicinskt utbildad person ska kunna förstå sin sjukdom, ta ställning till eventuella behandlingsförslag och få en insikt om möjligheterna till läkning och framtida hälsa. Hälso- och sjukvården är, enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet, den samhällsinstitution, och vårdpersonal den yrkesgrupp, som svenskarna har störst förtroende för. Det stora förtroendet är något för vårdanställda att vara stolt över, men det kan också skapa orealistiska förväntningar på vad vården klarar av. Lucian Leape, adjungerad professor vid Harvard School of Public Health i USA, har i sin forskning funnit att felaktiga förväntningar från patientens sida har stor betydelse för hur nöjda eller missnöjda de kommer att bli med sin vård. Leape menar att sjukvården ofta sänder ut signaler om att patienten kan förvänta sig perfekta resultat av givna behandlingar. Om inte slutresultatet då blir i enlighet med förväntningarna kan detta leda till att patienten kommer fram till att fel måste ha begåtts. PATIENTKOmmuNIKATION VIKTIg Det finns ett tydligt positivt samband mellan information, patientdelaktighet och behandlingsresultat i vården. I en nationell undersökning gjord av Socialstyrelsen under åren 2006–2007, i samarbete med hälso- och sjukvårdspersonal och olika patientorganisationer, framkom att en patient som är informerad om vad som gjorts och vad som kan tänkas hända och därigenom fått insikt och förståelse för sitt hälsotillstånd och för den vård och behandling hon eller han genomgår, upplever ökad delaktighet och trygghet, Möjligheten till delaktighet i vården ökar i sin tur patientens tillfredställelse
12 onkologi i sverige nr 1 – 09