Magnetresonanstomografi inom onkologin - Onkologi i Sverige

Lotta Lundgren Sara Rundqvist
De strålbehandlade vänstersidiga
bröstcancerpatienterna hade en 12,3
gånger högre risk för hjärtischemi. Motsvarande
risksiffra för de högersidiga var
1,8. De högersidiga bröstcancerpatienterna
får höga doser till delar av hjärtat
men inget till kranskärlen. Studien kan
ge bättre kunskaper om vilka delar av
hjärtat som är känsligast för strålning.
Jonas Bergh, Radiumhemmet, Solna,
och Bo Lennernäs, onkologkliniken,
Sahlgrenska universitetssjukhuset, höll
en rolig och stimulerande föreläsning
om hur de tänker sig framtiden. Jonas
Bergh citerade Niels Bohr: ”Att spå är
svårt, speciellt om framtiden”. Det blev
många spekulationer men genomgående
av positiv natur.
Noggranna analyser av tumörer och
recidiv av tumörer är absolut nödvändigt.
Nya droger som är bättre och som
möjliggör mer riktade behandlingar och
kunskap som gör att man kan avstå från
behandlingar som patienten ändå inte
har nytta av, var Jonas Berghs budskap.
Kirurgernas uppgift i framtiden blir
mindre kirurgi och mer biopsitagning.
Stromacellsbiologin har hittills varit i
skymundan men kan få stor betydelse
för målriktad behandling.
Bo Lennernäs var genomgående positiv
till radioterapins utökade möjligheter
i framtiden.
mENINgSFuLL BEHANDLINg
Carsten Rose, verksamhetschef, Onkologiska
kliniken, Lunds universitetsjukhus
modererade det välbesökta symposiet
”Onkologiskt meningsfull behandling
bortom det allmännas finansiering”. I
symposiet deltog kunniga representanter
från Socialstyrelsen, läkemedelsindustrin,
sjukvården och politikervärlden.
Sverige halkar efter i den internationella
forskningsligan. Svenska forskare citeras
mindre ofta, de rankades på nionde plats
år 2006 och på elfte plats år 2008.
Många problem möter den kliniske
forskaren i Sverige. Forskaren är beroende
av läkemedelsindustrin, regelverket
är besvärligt och det är svårt med lokaler.
Det och annat leder till svårigheter
att rekrytera läkare till forskningen.
Nya läkemedel väller in på marknaden,
alla dyra. Är de för dyra i förhållande
till sin effekt?
Andra frågor som diskuterades var:
Skall cancer vara en prioriterad sjukdom?
Vad är landstingens målsättning
för forskning och utveckling? Kan man
välja bort vissa behandlingar? Vad är
rimliga väntetider för cancerterapier?
Människovärdesprincipen gäller alltid
vilket betyder att bortprioriteringar på
grund av ålder inte kan göras, men hur
är det med de etiska principerna i praktiken.
När resurserna inte motsvarar ambitionerna
tvingas personalen besluta
Tid mellan ankomst av remiss och start av behandling, ÖNH tumörer.
om och ransonera vården. Svenska folket
är i stort sett aldrig med och bestämmer
om prioriteringar.
Kön, utbildning, bostadsort och ålder
har betydelse för vilken behandling man
får. Som exempel på ojämlik vård visades
Socialstyrelsens siffror på tjocktarmscancer
(öppna jämförelser) där femårsöverlevnaden
varierar starkt beroende
på var i landet man är behandlad.
Hur gör man med de nya dyra läkemedlen?
Om den offentliga sektorn inte
vill betala för behandlingen, skall då patienten
kunna betala för den själv och få
den utförd av den offentliga vården? Vad
avgör om detta skall vara möjligt, patientens
önskan eller vetenskaplig dokumentation?
Väntetider för cancerbehandling
skiljer sig i bland mycket i landet,
vilket bedöms som helt oacceptabelt
Symposiets slutord var som följer:
• De etiska principerna måste vara vägledande
vid all vård och behandling,
så även den onkologiska.
onkologi i sverige nr 1 – 09