Magnetresonanstomografi inom onkologin - Onkologi i Sverige
Magnetresonanstomografi inom onkologin - Onkologi i Sverige
Magnetresonanstomografi inom onkologin - Onkologi i Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Cancer syns och hörs mer i Danmark än i <strong>Sverige</strong>.<br />
Den debatteras i medierna och behandlas som en<br />
akut sjukdom. Den nya cancerplanen genomsyrar<br />
arbetet. Behandling skall startas <strong>inom</strong> fyra veckor<br />
och en så kallad ”pakkeforløb” borgar för lika behandling<br />
för alla. Ruta för ruta följer man ett schema<br />
för utredning, behandling och uppföljning av<br />
olika diagnoser. Som läkare i Danmark måste man<br />
vara flexibel och beredd att argumentera för sin<br />
uppfattning, men man arbetar i en stimulerande<br />
miljö och får vänner med lite annorlunda traditioner<br />
och vanor. Professor Mef Nilbert skriver om en<br />
dag på Rigshospitalet i Köpenhamn.<br />
Det är med en speciell känsla man<br />
går till arbetet på Rigshospitalet, Riget,<br />
i Köpenhamn. Man tänker på den kände<br />
filmregissören Lars von Trier och alla<br />
skumma saker som kan ske i detta hospitals<br />
alla okända gångar och prång. Det<br />
är en jättekoloss till sjukhus med bassänger<br />
och fontäner framför. Det inger<br />
en känsla av styrka. Som patient tror jag<br />
närmast att man känner sig liten vid<br />
denna anblick.<br />
Redan i entréhallen tycks det gå lite<br />
snabbare och lättare än i <strong>Sverige</strong>. Inte så<br />
mycket tvekan. Man säger vad man<br />
tycker. Var beredd på att folk frågar vem<br />
du är. Efter snart två år i Köpenhamn<br />
inser jag att jag lärt mig mycket av att<br />
byta sjukvårdssystem. Och jag tycker att<br />
vi i <strong>Sverige</strong> har en hel del att lära av<br />
danskarna.<br />
Sjukhushissarna är dock lika långsamma<br />
och överbelastade som i <strong>Sverige</strong>.<br />
Jag åker upp till plan 7 där onkologkliniken<br />
ligger. Från kliniken ser man ut<br />
över Köpenhamns takåsar. I fjärran<br />
skymtar ett blått Öresund och jag ser<br />
färjorna stäva ut mot Bornholm och<br />
Tyskland. Man känner sig just mitt<br />
emellan – mitt emellan <strong>Sverige</strong> och kontinenten.<br />
uTByTBARA LäKARE<br />
Arbetsdagen inleds med morgonmöte<br />
och jourrapport. Här slås man direkt av<br />
två påtagliga skillnader mot <strong>Sverige</strong>.<br />
Tuffa krav på de unga läkarna och läkarens<br />
utbytbarhet. De unga läkarna, i så<br />
kallad introduktionsställning, har täta<br />
jourer, förväntas vara insatta i fallen och<br />
får motivera sin handläggning inför kollegorna.<br />
De kommer ut i en tuff vardag.<br />
Selektionen är hårdare än i <strong>Sverige</strong>.<br />
Handledningen mindre utbyggd.<br />
Efter genomgång av nattens fall kontrolleras<br />
om hål finns i dagens schema.<br />
Det finns det oftast. Någon är sjuk, någon<br />
har blivit far under natten, någon<br />
måste till ett möte. Det är alldeles naturligt<br />
att man måste flytta om i positionerna.<br />
I stället för att gå rond på<br />
bröstavdelningen tar man strålmottagningen.<br />
I stället för att vara i lungteamet<br />
tar man hand om de akuta onkologiska<br />
patienterna i traumacentret. Man är utbytbar<br />
och får under arbetsdagen kanske<br />
en annan funktion än man trodde när<br />
man gick till arbetet på morgonen.<br />
onkologi i sverige nr 1 – 09