Magnetresonanstomografi inom onkologin - Onkologi i Sverige

••• kliniken i fokus
det många skillnader och jag tycker att
det är berikande att få ta del av de danska.
Sedan tänker jag på möteskulturen
– den skiljer. Ett danskt möte karakteriseras
av att 1) alla kommer i tid, 2) man
går ett varv runt bordet och säger sin
mening, 3) chefen fattar beslut. Därmed
avslutas mötet. Ni vet själva hur det är i
Sverige; folk droppar in, man kan ta om
saker flera gånger och helst skall man nå
konsensus innan mötet avslutas.
Det finns en annan intressant detalj.
Det gäller kakfatet på mitten av bordet.
Där ligger olika slags bröd. Jag uppfattar
att det signalerar likhet eller olikhet.
I Sverige är det oftast likadana ostsmörgåsar
eller kanelbullar till alla. Alla
skall vara överens. I Danmark är det en
blandning, en signal om olikhet – vissa
gillar croissanter, någon önskar en muffin
och själv tar jag chokladscones. Chefen
bestämde, men kanske inte som jag
önskade.
Kell Østerlind, som själv handleder
kliniska forskarstuderande, menar att de
unga i dag är mer intresserade av forskning
än de var för några år sedan.
– Budskapet om att det är spännande
att delta i forskningsprojekt går från
mun till mun, säger han. Vi menar att
goda exempel är det bästa sättet att få
onkologi i sverige nr 1 – 09
Fördelar i dansk cancervård­ och forskning
• En tydlig och implementerad cancerplan som medfört fokus på cancer i
samhället och i medierna.
• Cancer betraktas som en akut sjukdom och resurserna för diagnostik och
behandling har ökat.
• Paketförlopp (pakkefoløb) som definierar en utredning, tidsgränser och
standardbehandling.
• En second-opinionpanel som tar ställning till nya behandlingar som vid godkännande
finansieras centralt.
• Samarbetet med sjuksköterskorna, som generellt har en hög servicenivå
och tar stort ansvar.
• Flexibiliteten gör att man blir klar med dagens uppgifter snabbare än i Sverige,
men kan ha en baksida avseende patientkontinuitet (som dock sjuksköterskorna
står för).
• Regionala biobanker som byggts upp med centrala medel för att underlätta
forskning och göra uttag av biobanksmaterial möjligt.
• Forskarstudierna håller hög kvalitet med stort kursutbud. De forskarstuderande
måste presentera en väl genomarbetad forskningsplan innan man
antas till den treåriga utbildningen på heltid. Jag tycker dock danskarna
skulle vara mer flexibla med deltidsforskartjänster – det hade underlättat
för forskande vårdpersonal.
• En bättre ekonomi (i varje fall som man uppfattar det som medarbetare).
Det finns ekonomiskt utrymme för sociala aktiviteter och det pratas mindre
om besparingar. Det finns sparbeting i Danmark också, men de genomförs
och avslutas. De ekonomiska problemen känns inte så tyngande
som i Sverige.