motiv och rekommendationer - Avfall Sverige

kostnader”. Den verksamhetsgren som däremot arbetar med affärsverksamheten kan
betala internpriser som motsvarar gällande marknadspris för den aktuella tjänsten.
2.5 Redovisningssystemets utformning
Utvecklingen i Sverige av extern- och internredovisningssystem har i stor utsträckning
påverkats av de s.k. RP- och Bas-projekten som initierades på 1970-talet. Dessa
har sedan dess verkat som stöd och viss standardisering av redovisningens utformning.
Idag använder även majoriteten av de svenska kommunerna redovisningsplaner
som baserar sig på BAS-planen. I BAS-redovisningssystemet skiljer man på två mätningsområden,
1. företaget som helhet (extern redovisning) 2. Organisationens olika
delar (intern redovisning).
BAS-planen består av en kontoplan och en objektplan. I kontoplanen, som är
en plan för klassificering av händelser, registreras de ekonomiska händelserna utifrån
om de är externa (kontoklass 1-8) eller interna (kontoklass 9). Kontoklass 1-8 används
för att redovisa organisationens resultat och ställning (externredovisning) och
kontoklass 9 bygger upp den interna redovisningen. Kontoplanen kan också sägas
utgöras av mått i form av Tillgångar (kontoklass 1), Skulder och eget kapital (kontoklass
2), Externa intäkter (kontoklass 3 & 8), Externa kostnader (kontoklass 4-7 & 8)
samt interna kostnader och intäkter (kontoklass 9). Utifrån diskussionen om särredovisning
blir kontoklass 9 mycket betydelsefull då den interna fördelningen av kostnader
och intäkter skall föras via denna kontoklass.
Objektplanen är planen över mätningsområden som tidigare har berörts och är
central vid utformningen av ett internredovisningssystem och då också särredovisningssystemet.
I objektplanen skall de objekt definieras som är intressanta för mätning.
Det kan handla om verksamhetsgrenar, aktiviteter, anläggningar, produkter etc.
Det har redan konstaterats att det kommunala avfallsuppdraget (KAU) och affärsverksamheten
(KAV) är de primära objekten för särredovisning. Övriga objekt utformas
inom ramen för eventuellt ytterligare syften med internredovisningen, t.ex.
planering och kontroll av verksamheten.
De identifierade objekten skall sedan relateras dels till varandra och dels till de
mått som skall mätas för varje objekt. Först handlar det om att beskriva hur olika redovisningsdata
skall klassificeras, vilket innebär att relationen mellan olika delar av
verksamheten måste relateras till varandra. Detta kan göras på principiellt genom två
olika strukturer, trädstrukturen eller den multilaterala strukturen. Hur redovisnings-
12