motiv och rekommendationer - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

inom en del funktioner arbetar mer gentemot vissa enheter av någon specifik anledning. Det förekommer också att andel av total omsättning används som fördelningsnyckel för vissa gemensamma funktioner. Här torde man utgå ifrån att vid ökad omsättning, klarar verksamhetsgrenen att bära en större andel av de gemensamma kostnaderna. Problemet är med ett relativt mått som detta är att det kan vara så att till exempel omsättningsandelen för KAU och KAV ett år är 50/50. Nästa år sjunker omsättningen inom KAV så att omsättningsandelen endast är 40 %. KAU får i denna situation bära en större del av de gemensamma kostnaderna. Är dessa ökade kostnader för KAV att betrakta som nödvändiga? Utöver gemensamma funktioner finns det vanligen också betydande gemensamma kostnader som är av mer fast eller abonnemangskaraktär. Lokaler som samutnyttjas av olika verksamhetsgrenar och enheter kan generera betydande kostnader. En relativt vanlig lösning är att utnyttjad lokalyta används som fördelningsnyckel. Om personen som utnyttjar lokalen arbetar för olika verksamhetsgrenar så relateras fördelningen av lokalkostnaden till fördelningen av personalkostnaden. I det första fallet får lokalkostnaderna följa fördelningen av personalkostnaden, vilket innebär en fördelning i två steg. Gemensamma funktioner och kostnader som skall påföras särredovisningsobjekten konteras på ”verksamhetsgren” Gemensamma kostnader. För Kommunal Renhållare förenklar vi de gemensamma kostnaderna. De består endast av funktionerna Ledning och Administration och Lokalkostnader. På Kommunal Renhållare fördelas 41 Ledning & Administration 50/50 på KAU och KAV och 42 Lokalkostnader fördelas utifrån utnyttjad lokalyta (area). Olika fördelningsnycklar är motivet till att verksamhetsgren 4 Gemensamma kostnader kräver två olika kostnadsställen (41 och 42). Exemplet nedan gäller VD:s lön. Verksamhetsgren Delenhet 3 Gemensamma kostnader 31 Ledning & Administration 11 Ledning 3.3.3 Interna tjänster Inom en organisation utförs interna tjänster av olika servicefunktioner. I vårt exempel är verkstaden en servicefunktion som utför reparationer och underhåll av fordon. Dessa kan lämpa sig väl för interna priser. Kravet är att tjänsterna kan bestämmas och värderas. Egentligen är det så att även de gemensamma funktioner som har dis- 22
kuterats ovan också utför interna tjänster men dessa är ofta mer diffusa. De interna priserna kan bestämmas på många olika sätt. Vid användandet av internpriser är det centralt att dessa är baserade på självkostnaden för att leverera tjänsten till den del som arbetar med det kommunala uppdraget. Annars kan interna vinster uppstå som strider mot självkostnadsprincipen. Själva konstruktionen kan se lite olika ut. Det kan handla om ett pris per utnyttjad enhet eller ett fast pris för att servicefunktionen skall kunna upprätthålla en viss kapacitet. En kombination är också möjlig. Nedan visas en tabell över några exempel på servicefunktioner och debiteringsgrund: Tabell 7: Exempel på servicefunktioner och debiteringsgrund Servicefunktion Debiteringsgrund IT-avdelning Kr/tim Transport Kr/km, kr/ton, kr/tim Verkstad Material+kr/tim Sortering Kr/ton Fördelen med internpriser är att kostnaderna för t.ex. verkstadstjänster belastar den lagstadgade kommunala avfallsverksamheten efter utnyttjande av tjänsten vilket bör korrespondera väl med begreppet nödvändiga kostnader. Det som skall observeras är att när tjänster prissätts i förhand, t.ex. genom en timtaxa så kan situationen uppstå att servicefunktionen inte får täckning för alla sina kostnader, en differens mellan kostnad och ersättning uppstår. Denna differens får belasta den konkurrensutsatta verksamheten, då den inte utgör nödvändiga kostnader i förhållande till det kommunala uppdraget. I praktiken hanteras kostnaderna för en servicefunktion så som verkstad genom fördelning/tilldelning. I vissa verksamheter görs en procentuell tilldelning, exempelvis 50/50. Det går också tänka sig fördelning baserat på antal transportfordon. Vid fördelning/tilldelning uppstår inte problemet om full kostnadstäckning för verkstaden men begreppet nödvändiga kostnader blir vanskligare att motivera. 3.3.4 Gemensam produktion och exemplet förbränning Ovan har olika gemensamma funktioner och kostnader behandlats. Dessa är ofta inte direkt avgörande för själva produktionen. Inom kommunal renhållning förekommer produktion/aktiviteter där både kommunalt avfall (hushållsavfall etc.) och industriavfall hanteras. Vanliga anläggningar med tillhörande aktiviteter är: 23
Page 1 and 2: Särredovisning inom kommunal avfal
Page 3: Förord Utöver sitt lagstadgade av
Page 6 and 7: Utöver detta får kommunerna bedri
Page 8 and 9: lyftas fram och beskrivas i den ext
Page 10 and 11: 1 Inledning........................
Page 12 and 13: 1.2 Genomförande För genomförand
Page 14 and 15: särredovisning för att visa att s
Page 16 and 17: tioner avser användning av resurse
Page 18 and 19: utan utgår från hur de faktiskt r
Page 20 and 21: kostnader”. Den verksamhetsgren s
Page 22 and 23: För att i slutändan skapa en adek
Page 24 and 25: 3.2.2 Konto- och objektplan Att utg
Page 26 and 27: munala affärsverksamheten. Vi bör
Page 28 and 29: Personalkostnader är vanligen en r
Page 32 and 33: • Omlastningsstationer • Sorter
Page 34 and 35: gränsdragningsproblem försvinner.
Page 36 and 37: omgivning, dvs. bygger på den exte
Page 38: Förlag till fördjupningslitteratu

motiv och rekommendationer - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?