Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden

vars konsekvenser drabbade statens, kommunernas och
landstingens budget under många år. En annan orsak
kan vara de lokala brukarorganisationernas ovana att
förankra sina verksamheter lokalt. Ytterligare en orsak
kan vara ett motstånd mot brukarstyrda självständiga
verksamheter i första hand från professionella
grupper. Detta till trots kan projekt läggas ner, men de
erfarenheter och den kunskap som de bidragit till kan
leva vidare. De kan integreras i andra projekt eller i
landstingens och kommunernas verksamheter eller i
allmänhetens förståelse av psykiska funktionshinder
och i enskilda människors förhållande till psykiskt
funktionshindrade i deras omgivning.
Oberoende orsak, så kan vi märka i de data vi
presenterar att det är vid denna tidpunkt när de statliga
stimulansmedlen tar slut som brukarorganisationerna
söker sig till Arvsfonden. På det sättet fullföljer stödet
från Arvsfonden den vändpunkt som initierats i
samband med Psykiatriutredningen och som innebär
att ett självständigt fält av brukarstyrda verksamheter
får utrymme att utvecklas. Det nya fältets uppkomst
och utveckling kan ha betydande följder även utanför
den egna verksamheten och för dem som är direkt
inblandade i dem. Det kan få konsekvenser för
personalen inom psykiatrin och socialtjänsten, som
får möta ”sina patienter och klienter” i helt nya roller,
som kollegor, föredragshållare och förhandlingsparter.
Det kan därmed få konsekvenser för den kunskap som
utvecklas om människor med psykiska problem och
om dessa problem. Sist, men inte minst, kan det få
betydelse för psykiatrins och socialtjänstens praktik.
Andra ansökningar kan vara en följd av specifika
tidsrelaterade faktorer när många projekt startats,
vilket kan ha lett till en kreativitet för nya projekt
som dock inte kunde få stöd från de statliga
stimulansmedlen. Variationen under den studerade
perioden, med en topp för åren 1998–2001, bekräftas
om vi studerar det totala antalet ansökningar som kom
in och de projekt som beviljades.
Variationen från ett år till ett annat mellan
brukarrörelsedrivna projekt och övriga huvudmän
är stor. 1999 drivs alla tio beviljade projekt av
brukarrörelsen varav sju av dem av RSMH/RUS. 2001
beviljas endast fyra projekt med brukarrörelsen som
huvudman. De åtta andra projekt som beviljas bidrag
detta år har andra sökande.
Projektanslagen
Som nämndes ovan beviljades totalt 150 714
764 kronor till projekt relaterade till psykiska
funktionsnedsättningar (i genomsnitt, medelvärdet,
var bidragen 1 288 160 och medianen 547 500 per
projekt). Anslagen mellan de olika projekten varierar
kraftigt, från 24 000 kronor för ett projekt med
syfte att organisera ett seminarium om boende till
ett treårigt projekt under ledningen av Föreningen
Nationella Hjälplinjen, RSMH, Föreningen Ananke,
Svenska Ångestsyndromsällskapet, Förening Balans,
Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes
stöd, RUS samt Riksföreningen Autism, som
sammanlagt har fått 12 719 000 kronor
Vilka sammanlagda projektmedel fick respektive
organisationer under perioden 1994–juni 2011? Den
största mottagaren av projektmedel är RSMH som var
huvudsökande för projekt som tog emot 80 731 264
kronor (inklusive över 12 miljoner kronor för ett
stort samverkansprojekt: Nationella Hjälplinjen).
Handikappombudsmannen var näst största mottagare
med projektmedel på 10 972 000 kronor. Därefter kom
RUS med 6 262 000 kronor, RFHL med 6 064 000
kronor och Stiftelsen Gyllenkroken som fick 5 897 000
kronor beviljade.
Dessa siffror ger oss en aspekt av det mångfald som
inryms i Arvsfondens projekt.
Projektens.inriktning
Projektansökningarna kännetecknas av en stor
variation när det gäller syfte och målgrupp. Under
upprepad läsning av ansökningarna och den inskickade
rapporteringen skapades en databas och ansökningarna
kategoriserades. En del betonar klart en speciell
grupps behov, som exempelvis kvinnor och personer
med utländsk bakgrund, medan andra handlar om att
skapa verksamheter och mötesplatser för att förbättra
vardagen för brukare i största allmänhet eller deras
psykiska och fysiska hälsa. Många ansökningar går ut
på att organisera konferenser, utbildningar och förmedla
information om människor med psykiska problem. I
några fall riktar sig informationen till brukarna.
Denna kategorisering växte fram och applicerades
på projekten, som först delades i en projektnära
uppdelning. Sedan sammanfördes de under tre
huvudkategorier:
• projekt som strävar efter att skapa olika former av
stödinsatser för brukarna
• projekt som är kunskapsförmedlande
• projekt med en inriktning på en specifik grupps
behov.
En grundläggande skillnad mellan projekten och den
ordinarie verksamheten inom kommun och landsting
är att projekten drevs av brukarorganisationer. Även
om i några fall innehållet i projektet inte skiljer sig på
något avgörande sätt från offentliga insatser (boende,
sysselsättning, arbetsträning mm), så utgör detta en
Ingenting om oss utan oss 13