Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden

Rapporten ”Vi är många” fick Margareta
Winberg att förlänga uppdraget för Nationella
rådet för kvinnofrid med ett år och vi fick även
medel att ta fram en speciell regeringsrapport
där ”Vi är många” är en del.
Socialstyrelsen fick skriva om sina råd till
socialarbetare utifrån dessa två rapporter.
Socialstyrelsen tog även fram en egen
kunskapssammanställning och grunden i den är
RSMH:s studie.
Den nya regeringen bjöd in mig inför arbetet
med den nya nationella handlingsplanen
angående mäns våld mot kvinnor och där
berättade jag bland annat om vår rapport.
Det ledde till att regeringen valde att nämna
speciellt de funktionsnedsatta grupperna i sin
handlingsplan.
Det var därför länsstyrelserna fick i uppdrag
att granska kommunerna i hur de klarade
av att erbjuda skydd och stöd till brottsoffer,
och specifikt när det gäller kvinnor med
funktionsnedsättningar av olika slag. Och
alla kommunerna som granskades fick kritik
för att de inte kunde erbjuda skydd och hjälp
till kvinnor med funktionsnedsättningar.
Nu kontaktas jag och Bräcke Diakoni av
kommunerna för att hjälpa dem att utveckla sitt
utbud.
Jag tror att det är få projekt som man kan säga
har fått en sådan genomslagskraft som ”Vi
är många” har fått. Jag tror att projektet har
förändrat politiken i vårt land och lyft fram
dessa kvinnogrupper och tvingat kommuner och
landsting att agera.
Till sist kan vi citera de sista orden i rapporten:
Avslutningsvis bör framhållas att vi lever i en
tid då våld och andra typer av kränkningar
är en del av vardagen. Både män, kvinnor
och barn blir utsatta för våld. Att utsättas
för övergrepp är oftast traumatiskt för den
person som blir utsatt och leder inte sällan
till ohälsosamma stressreaktioner. Inte minst
gäller detta för personer med viss sårbarhet.
Resultaten i föreliggande studie visar att
en stor del av kvinnor med psykisk ohälsa,
vid upprepade tillfällen i sina liv, utsatts för
övergrepp. Oftast hade de utsatts för mer än en
typ av övergrepp. Dessutom hade en stor del
av kvinnorna utsatts för övergrepp av mer än
en person både under barndom och vuxenliv.
Resultaten som ger anledning att påtala vikten
av att det frisätts och/eller tillförs resurser för
att utarbeta och implementera interventioner
specifikt riktade till kvinnor med psykisk ohälsa
och som utsatts för övergrepp. Interventioner
som ska stärka kvinnans egenkraft och på så
sätt öka hennes förmåga och möjlighet att
bryta ett mönster. Vidare indikerar den höga
frekvensen av övergrepp mot denna grupp
kvinnor att problemet är omfattande och
generellt förekommande oavsett om man bor
i storstad eller liten kommun. Resultat som
torde få sin resonansklang i framtida nationella
hälsopolitiska beslut. (s. 38)
Så.…
Projektet hade ett tydligt könsperspektiv och tog
fram viktig kunskap när det gäller den livshistoriska
bakgrunden, men även den aktuella vardagen för en
del kvinnor med allvarliga psykiska problem.
Under vårt samtal tog projektledaren även upp
andra genderbetonade kunskaper som kom fram till
följd av projektet:
• handikapporganisationernas avvägningar mellan att
fokusera på den typ av funktionsnedsättningar som
utgör deras ”raison d’être” och andra kännetecken
för de människor de representerar och deras sociala
situation, såsom deras kön
• könsdominansen i olika brukarorganisationer
• könsaspekter inom vården, där kvinnors
problematik (utsatthet för våld och hot om våld) kan
förbises av manlig personal.
En annan fråga som aktualiserades av projektet
handlar om psykiatrins praktik, om att en inte
oväsentlig andel av patienternas erfarenheter inte
beaktas, med hänvisning till att man inte ska väcka
den björn som sover. Detta trots att dessa kvinnor
är aktuella inom den psykiatriska vården och att det
därmed knappast kan påstås att någon björn sover.
Projektet skapade därmed viktig och känslig
kunskap i en fråga som sällan beaktas inom det
psykiatriska fältet. Efter projekttiden har de som varit
aktiva inom projektet fortsatt att arbeta med frågor
inom detta fält. Projektledaren har varit inblandad
i arbetet med policyfrågor både på nationell som på
lokal nivå. Fortfarande används det material som
Ingenting om oss utan oss 52