Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden

skillnad. I många av dessa projekt spelar också brukare
en annan roll än i traditionella verksamheter. Det är en
annan skillnad. De flesta projekten skiljer sig dock från
verksamheter i offentlig regi genom att de lyfter fram
brukarna som källa till kunskap och som förmögna att
leda, ansvara för och delta i projekten.
I några fall betonas två inriktningar tydligt i
ansökan och projekten placerades då i två olika
kategorier, eftersom bägge bedömts vara av lika stor
betydelse i projektansökan, exempelvis information
och kvinnor. Detta innebär att det sammanlagda
antalet inriktningar något överstiger antalet projekt.
Tabell 3. Huvudinriktning på projekt riktade till
psykiskt funktionsnedsatta, som beviljats medel från
Arvsfonden 1994–2008.
Inriktning Antal
Arbete, sysselsättning,
19
rehabilitering
Behandling 1
Boende 12
Idrott, friskvård 2
Kultur 7
Stödinsatser riktade till personer
med psykiska funktionsnedsättningar
Brukarinflytande, självhjälp 17
Information, utbildning, kunskap 34
Kunskap till, från och om människor
med psykiska funktionshinder
Kvinnor 6
Personer med utländsk bak-
4
grund
Specifik diagnos 1
Barn, ungdom, anhöriga 10
Övrigt (män, personligt ombud, 7
studenter etc.)
Projekt riktade till en specifik
undergrupp av människor med
psykiska funktionshinder
Antal inom
respektive
kategori
Projektens huvudinriktning har delats upp i tre
huvudfåror. Den största gruppen är projekt som
handlar om kunskap. Här kan det röra sig om vanlig
kunskapsförmedling, men flera projekt lämnar ett
utrymme för enskilda brukare eller grupper av brukare
att formulera och förmedla sina specifika kunskaper
till allmänheten och andra brukare, men även till
professionella inom psykiatrin och socialtjänsten.
Den näst största gruppen projekt är inriktade på stöd
och hjälp för brukarna. Dessa projekt kan handla
41
51
28
om direkta behandlingsinsatser, men även om social
integration och normalisering, vanligtvis riktar de sig
till bostad, arbete och social samvaro. Den tredje och
minsta gruppen projekt har som gemensam nämnare
att de fokuserar på en specifik egenskap hos brukarna,
som diagnos, kön eller härkomst.
En bred majoritet av de projekt som beviljats bidrag
av Arvsfonden tar fram, utvecklar, sprider eller bygger
på brukarnas erfarenhetskunskap. Flera projekt har
som utgångspunkt att brukarna besitter erfarenheter
som utgör grunden för specifika kunskaper. Dessa
projekt har då som mål att formulera denna kunskap
eller att bidra till att brukarna får verktyg för att
möta psykiatrin utifrån sin kunskap. Projekten
sprider brukarnas kunskap via utbildningsinsatser,
utbildningsmaterial och konferenser. Andra projekt
gör det genom att bedriva verksamheter med syfte att
hjälpa (rehabilitering, behandling) andra brukare.
Det verkar som om Arvsfonden skapat möjligheten
för personer med allvarliga psykiska störningar att få
ett fredat utrymme för att först formulera sin kunskap
och sina erfarenheter på egen hand, för att sedan möta
psykiatrin, socialtjänsten och allmänheten. Men inte
bara det, utan de har även fått medel att själva utveckla
och driva verksamheter som traditionellt skulle ha
tillfallit den offentliga sektorns aktörer att bedriva.
Brukarna har alltså dels kunnat erbjuda kunskap
till sina behandlare, dels utvecklat praktik där dessa
behandlare brustit i sitt utbud och slutligen erbjudit
de professionella möjligheterna att utveckla sina
verksamheter.
En speciell genomgång av de projekt där någon
brukarorganisation var huvudsökande genomfördes.
Oväntat nog visade sig bara två av de 14 projekten
vara inriktade på anhörigas specifika situation, och
då med fokus på barn till människor med psykiska
funktionsnedsättningar. Sex projekt hade en inriktning
på arbetsrehabilitering eller arbetsträning av personer
med egen erfarenhet av den psykiatriska vården. I
detta sammanhang kan arbetet ses som ett centralt
tema i en normalisering och återgång till ett vanligt,
och kanske självständigt, liv. Övriga projekt där
anhörigorganisationer är huvudsökande hade en
inriktning på information riktad till anhöriga och till
allmänheten.
Sammanfattning
I förhållande till de psykiska problemens
utbredning i Sverige (den näst vanligaste orsaken
till sjukskrivning – och näst största andel av
förtidspensionerade), så tillfaller en förhållandevis
mindre andel av Arvsfondens projektmedel de psykiskt
Ingenting om oss utan oss 14