Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden
Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden
Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Resultat<br />
Här följer några utdrag från resultatdiskussionen ur<br />
Anita Bengtsson-Tops rapport.<br />
Övervägande delen kvinnorna s<strong>om</strong> deltog i<br />
studien uppgav att de blivit utsatta för någon typ<br />
av fysiska, sexuella och psykiska övergrepp och/<br />
eller ekon<strong>om</strong>iskt utnyttjande. Resultaten stödjer<br />
därmed den kliniska erfarenhet s<strong>om</strong> säger att<br />
kvinnliga patienter in<strong>om</strong> psykiatrisk vård i stor<br />
utsträckning har erfarenhet av övergrepp.<br />
Majoriteten av de kvinnor s<strong>om</strong> utsatts för<br />
övergrepp i barnd<strong>om</strong> (70 %) och under vuxenliv<br />
(68 %) rapporterade att de s<strong>om</strong> en konsekvens<br />
av de övergrepp de utsatts för hade nuvarande<br />
psykiska problem. Vidare framk<strong>om</strong> att kvinnor<br />
s<strong>om</strong> hade erfarenhet av övergrepp skattade en<br />
betydligt sämre självbild än de kvinnor s<strong>om</strong> inte<br />
utsatts. Dessut<strong>om</strong> visade det sig att de kvinnor<br />
s<strong>om</strong> utsatts för övergrepp hade en betydligt<br />
längre vårdtid in<strong>om</strong> den psykiatriska vården än<br />
kvinnor s<strong>om</strong> inte utsatts. Resultat s<strong>om</strong> utifrån ett<br />
folkhälso- och samhällsekon<strong>om</strong>iskt perspektiv<br />
borde få konsekvenser vid resursprioriteringar<br />
av nuvarande och framtida stödresurser för<br />
denna grupp kvinnor. (s. 34–35)<br />
Jämförelsen mellan resultaten i föreliggande<br />
studie och resultat från tidigare svensk forskning<br />
in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet indikerar att kvinnor med psykisk<br />
<strong>ohälsa</strong> i större utsträckning utsatts för sexuella<br />
övergrepp under barnd<strong>om</strong>en än kvinnor i<br />
allmänhet. (s. 36)<br />
Det framk<strong>om</strong> att övervägande delen av de<br />
kvinnor s<strong>om</strong> utsatts för övergrepp under sin<br />
barnd<strong>om</strong> också utsattes för övergrepp senare<br />
i livet. Resultat s<strong>om</strong> indikerar att övergrepp<br />
i barnd<strong>om</strong>, mest troligt dess psykologiska<br />
konsekvenser, är en riskfaktor för att utsättas<br />
under vuxenlivet. Dessa resultat pekar på vikten<br />
av att man på olika nivåer in<strong>om</strong> samhällets stöd<br />
och servicefunktioner arbetar preventivt för att<br />
förhindra framtida övergrepp mot flickor och<br />
samtidigt erbjuder stöd, hjälp och behandling på<br />
ett framträdande sätt till de flickor s<strong>om</strong> uppger<br />
att de utsatts för övergrepp. (s. 36)<br />
En stor del av kvinnorna i föreliggande studie<br />
och s<strong>om</strong> hade utsatts för övergrepp uppgav att<br />
de var i behov ytterligare stödinsatser för att<br />
bearbeta sina upplevelser och problem kopplade<br />
till övergreppen. Framför allt nämndes behov av<br />
samtal med expert in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet men även olika<br />
typer av stödkontakter efterfrågades. Det fanns<br />
också ett antal kvinnor s<strong>om</strong> uppgav att de inte<br />
visste vilken typ av hjälp och stöd de behövde.<br />
Idag finns väldigt få vårdprogram/interventioner<br />
s<strong>om</strong> riktar sig mot kvinnor med psykisk <strong>ohälsa</strong><br />
och s<strong>om</strong> utsatts för övergrepp. Det finns också lite<br />
kunskap <strong>om</strong> hur kvinnor med den problematiken<br />
på bästa sätt bör bemötas. (s. 38)<br />
Mottagande.och.motstånd<br />
Vad hände då resultaten publicerades. Wiveka Holst<br />
berättar:<br />
Vi fick ganska mycket medial uppmärksamhet.<br />
<strong>Arvsfonden</strong> bad <strong>oss</strong> att organisera en konferens<br />
i Lund och vi var även ute till alla enheter in<strong>om</strong><br />
psykiatrin i Skåne för att återföra resultatet.<br />
Jag började också resa runt i Sverige för<br />
att berätta <strong>om</strong> denna rapport. Jag var även<br />
ut<strong>om</strong>lands och blev bland annat inbjuden till en<br />
kvinnokonferens på FN, för det visade sig att<br />
vårt material var unikt.<br />
Ett problem var att RSMH aldrig egentligen<br />
var med på tåget. Ett tidigare kvinnoprojekt<br />
s<strong>om</strong> drivits in<strong>om</strong> RSMH hade varit bra, men<br />
internt, <strong>utan</strong> politiskt utåtriktad verksamhet.<br />
Svårigheten s<strong>om</strong> k<strong>om</strong> upp då finns kanske i<br />
hela handikapprörelsen: man är tveksam till<br />
att lyfta fram kön, för man är så upptagen<br />
med att lyfta fram diskriminering utifrån<br />
funktionsnedsättningen.<br />
Nu får jag inte lika många hatmejl s<strong>om</strong> tidigare.<br />
När jag började gå ut och säga att man<br />
skulle tro på det s<strong>om</strong> kvinnorna berättade <strong>om</strong><br />
övergrepp de utsatts för, kunde min mejlbox<br />
vara tjock med hatbrev från män s<strong>om</strong> menade<br />
att det inte var klokt att man skulle tro på galna<br />
kärringar och så olika k<strong>om</strong>mentarer <strong>om</strong> vad de<br />
ville göra med mig … Det var mycket laddat att<br />
säga att man ska lyssna och tro på psykisk sjuka<br />
kvinnor: att de inte hittar på. Det var farligt att<br />
säga. Det handlade <strong>om</strong> de gamla myterna <strong>om</strong><br />
att kvinnor s<strong>om</strong> har psykiska problem och s<strong>om</strong><br />
berättar <strong>om</strong> våldtäkt och sexuella övergrepp<br />
ljuger. Att alla kvinnor drömmer <strong>om</strong> att bli<br />
våldtagna. Att ett ”nej” aldrig är ett ”nej” …<br />
<strong>Ingenting</strong> <strong>om</strong> <strong>oss</strong> <strong>utan</strong> <strong>oss</strong> 50