Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden

projektet, medan knappt två tredjedelar av projekten
inte hade haft ett sådant perspektiv. Bland dem som
angav att de hade haft ett genderperspektiv i projektet
konkretiserades detta perspektiv på följande sätt:
Fokus medvetet på bara det ena könet:
• ”Projektet gällde bara kvinnor.”
• ”Vi ansåg att invandrarkvinnor har lättare att prata
med en kvinna. En del män har lättare att prata med
en man.”
Båda könen skulle vara representerade:
• ”När det gällde filmerna skulle det handla om killar,
tjejer och blandat. Alla skulle vara representerade.”
• ”Vi försökte få till en 50/50-mix av personal och
deltagare vid rekrytering.”
• ”Se till att intervjupersonerna bestod av hälften
kvinnor.”
• ”Det var nödvändigt att ha både kvinnliga och
manliga personliga ombud. Uppmärksamma
skillnader i relationerna, problematiken och
processerna mellan manliga och kvinnliga
klienter.”
Diskutera och problematisera könsaspekter
inom projektets ram:
• ”Vi diskuterar genus på våra personal- och
husmöten samt i våra underprojekt.”
• ”Ständiga diskussioner kring kön i relation till
exempelvis makt och resurs. Utgångspunkten i
undervisningen är bl.a. diskrimineringslagen och
FN-konventioner. Vi belyser också i undervisning/
diskussioner de resultat vi hoppas nå betydelsen av,
som t.ex. kön i vården.”
• ”Inom RSMH dominerar ofta en manlig kultur,
vilket gör dessa frågor viktiga att hela tiden
beakta.”
• ”Vi har tänkt och diskuterat saker som
könsfördelning, kvinnors status inom psykiatrin
osv.”
De projekt som sa sig inte ha haft något
genderperspektiv förklarade detta med olika argument:
Frågan hade ännu inte kommit upp på den
samhälleliga dagordningen
Bland de projekt som genomfördes före 2000-talet
menade flera att:
• ”Diskussionen om gender var inte aktuell på samma
sätt i samhället då, den var i sin linda.”
• ”Det var inte aktuellt vid den tiden.”
”Praktiska omständigheter” gjorde att
genderperspektivet inte fick en särskilt
framträdande roll:
• ”Gruppen kom ur ett forskningsarbete och var klar
vid starten.”
• ”Överläkaren bestämde vilka grupper som skulle
behandlas.”
• ”Tyvärr fick vi ingen kvinna anställd i projektet.”
• ”Projektet vände sig till en grupp som bara bestod
av kvinnor.”
Övriga kommentarer som speglar varför man
inte tyckte att könsfrågan var relevant:
• ”Det bedömdes inte som viktigt eftersom målet var
att ge politiker grundkunskap om psykisk ohälsa
och vad man kan göra för att människor ska må
bättre.”
• ”Även andra egenskaper var aktuella, som att
försöka hitta stödpersoner med olika etnisk
bakgrund, religion, språk, ålder m.m.”
• ”Att vara barn var mer överordnat än vilket kön
man har.”
• ”Syftet var att avdramatisera psykisk ohälsa.”
• ”Projektet handlar om ohälsa, bland annat på grund
av medicinering, oavsett kön.”
• ”Det gjordes ingen skillnad mellan könen.”
• ”Informationsmaterialen behandlade olika
diagnoser och vad som kan hjälpa – oavsett kön.”
• ”Vi antog vid projektstart att det skulle vara lika
lätt/svårt att nå båda könen.”
• ”Vi hade inte en tanke på kön.”
En del av svaren återspeglar en utgångspunkt att
psykisk ohälsa är en kategori som står över kön, medan
andra har valt andra indelningar såsom etnicitet eller
ålder i förhållande till psykisk ohälsa som överskuggat
könsaspekten. Några projekt som medvetet handlade
om insatser riktade enbart till ett kön kunde samtidigt
beskriva sig själva som könsneutrala. Gender beskrivs
som någonting som började uppmärksammas först
under senare delen av 2000-talets första decennium.
Flera projekt uppgav att de saknade ett medvetet
genderperspektiv, även då deras frågeställning berörde
frågor där kön kan spela en betydande roll, som
exempelvis läkemedelshanteringen.
Ingenting om oss utan oss 60