Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden

kroniska sjukdomar tenderar att uppfattas som ”jag
är”-sjukdomar, eftersom individens identitet med tiden
präglas alltmer av individens problematik.
När det gäller psykiska störningar finns det en
speciell aspekt av hur man definierar begreppet. Andra
sjukdomar och funktionsnedsättningar angriper inte
primärt personens identitet, utan det är genom att
vara och leva som sjuk och funktionsnedsatt under
en längre tid som identiteten hos någon kan påverkas.
Individen förblir densamma, men förändras av
sina erfarenheter. När det gäller allvarliga psykiska
störningar är det individen själv som symptomen
angriper. ”Sjukdomen” i sig medför en förändring av
individen. Man är inte längre den man var, känns inte
igen. Och denna förändring inträffar inte på grund av
de sociala följdverkningarna av störningen, utan av
själva ”sjukdomen”. Detta kan märkas i att personens
identitet kan förändras mycket fort och inträffa även
innan ”sjukdomen” upptäcks och individens samspel
med sin omgivning påverkats av rollen som ”sjuk” eller
”funktionsnedsatt”.
Utöver störningens angrepp på personligheten
tillkommer sociala följdverkningar i form av
stigmatisering. Personer med psykiska problem anses
tillhöra de mest stigmatiserade bland olika grupper
funktionsnedsatta (Socialstyrelsen 2006). Den
officiella psykiatrin går ibland så långt som att påstå att
den psykiskt störda individen inte kan påverkas av sina
erfarenheter, utan att personens identitet följer en egen
sjukdomsbestämd väg, ett ”naturalförlopp”.
Ett sådant synsätt har historiska rötter inom
psykiatrin. I den åttonde upplagan av sin klassiska bok
Dementia Praecox (1919/1971) skriver den moderna
psykiatriska diagnostikens fader, Emil Kraepelin, om
vad som kännetecknar de patienter som drabbats av
”schizofrenin”:
… emotional dullness, failure of mental
activities, loss of mastery over volition, of
endeavour, and of the ability for independent
action. The essence of the personality is thereby
destroyed. (…) The annihilation of personal will
(...). The loss of the inner unity of the activities
of intellect, emotion and volition. Incoherence
in the train of thought, in the sharp change
of moods as well as in the desultoriness and
derailments in practical work.
Emotions do not correspond to ideas.
Såväl de kognitiva funktionerna som känslo- och
viljelivet är sålunda angripna och ”personlighetens
kärna förstörs”. Idag kvarstår denna typ av
föreställningar, även om det är i ett modernare
språkbruk. Tittar vi i en av världens två dominerande
diagnosmanualer, som används i Sverige DSM
IV (APA 2000) kan vi läsa att ett kriterium för en
psykosdiagnos är:
... impairment that grossly interferes with the
capacity to meet ordinary demands of life and a
gross impairment in reality testing. (s. 297)
Och när det gäller schizofrenidiagnosen är ett av
kriterierna:
… restrictions in … the initiation of goaldirected
behavior (avolition). (s. 299).
Tittar vi på den andra dominerande diagnosmanualen,
ICD 10, som produceras av Världshälsoorganisationen,
så möter vi liknande beskrivningar (WHO 2007):
The schizophrenic disorders are characterized
in general by fundamental and characteristic
distortions of thinking and perception, and
affects that are inappropriate or blunted. Clear
consciousness and intellectual capacity are
usually maintained although certain cognitive
deficits may evolve in the course of time. The
most important psychopathological phenomena
include thought echo; thought insertion or
withdrawal; thought broadcasting; delusional
perception and delusions of control; influence
or passivity; hallucinatory voices commenting
or discussing the patient in the third person;
thought disorders and negative symptoms.
En ledande amerikansk psykiater, Nancy Andreassen,
tog ytterligare ett steg i avhumaniseringen av den
individ som diagnosticerats med schizofreni. 1984
skrev hon i en bok som fick stor spridning:
… ’the burned-out’ schizophrenic is an empty
shell – [s/he] cannot think, feel, or act… She or
he has lost the capacity both to suffer and to
hope – and at present, medicine has no good
remedy to offer for this loss.
Här har individen helt upphört att finnas som mänsklig
varelse och reducerats till ett ting: ett tomt skal, utan
tankar, känslor och handlingsförmåga.
I Sverige bygger beskrivningarna av allvarligt
psykiskt störda människor på samma tradition. DSM
är en diagnosmanual som används inom många
Ingenting om oss utan oss 19