Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden

Här är mycket handling och beslutsgången är
kort. Vi har lite byråkrati, utan går andra vägar.
Informell makt. Vi tar tillvara de kontakter vi
har. Som brukarinflytandesamordnare kan jag
lyfta luren och prata direkt med en politiker och
säga vad jag tycker och fråga vad de tänker
göra åt ett problem. Jag behöver inte be om lov.
Man gör det man måste göra …
En.ansökan
Birgitta fortsätter:
Arvsfonden var en av de möjliga bidragsgivare
vi tänkte på, och så sydde vi ihop en ansökan
och den gick igenom. Det var fantastiskt! Vi
fick ta över Trivselhuset när Solkraft skulle
slimma sin organisation. Vi bildade en styrelse
med en representant från varje förening. Vi
skulle inte bedriva daglig verksamhet för
personer med psykisk ohälsa, utan vi skulle
ha vår profil, utifrån föreningarnas. En del
av denna profil var att vi skulle anställa en
brukarinflytandesamordnare som skulle arbeta
med delaktighet och inflytande i verksamheten,
men även utåt, i samverkan. Vi skulle erbjuda
arbetsträning och rehabilitering till personer
med psykisk ohälsa. Vi skulle även bedriva
anhörigarbete. Föreningarna skulle ha tillgång
till en lokal för sin egen verksamhet, till
samlingslokal och till anställd personal.
Hans har arbetat många år för RSMH och bekräftar
Birgittas bild:
Att du har tillgång till telefon, kontor, kopiator,
en samlingslokal, som är i stort sett gratis
betyder mycket för fattiga föreningar. Hetsen att
få ihop till månadens driftskostnader är inte lika
akut för oss.
Tiden.efter.projektens.slut
Från första början verkar det ha funnits en tanke om
tiden efter projekttidens slut. Så här säger Rickard:
Verksamheten har utvecklats mycket de tre
åren vi har funnits. Vi tittade på vad vi kunde
sälja för tjänster ut mot samhället för att
överleva. Den tanken hade vi direkt: Hur skulle
vi överleva när Arvsfondens pengar skulle ta
slut? Konferens och utbildning var ett sätt. Nu
utbildar vi både kommunens och landstingets
personal i våra föreningars frågor. Vi har stor
efterfrågan på utbildningsinsatser utifrån. Det
är positivt.
Vi hyr ut lokalerna externt för andra
utbildningar. Vi har öppet kvällstid och
Viktväktarna har sina träffar här till exempel.
Det här är ett öppet hus, en öppen verksamhet.
Utbildningar
Utöver att säkra en bas för de fem föreningarna som
ingick i projektet, så har Föreningarnas Hus byggt
en betydande del av sin verksamhet under och efter
projekttidens slut på att förmedla brukarnas och
anhörigas kunskaper både till kommunens och till
landstingets personal. Så här säger Birgitta:
Det har spridit sig och vi har haft hjälp av
olika människor, bland annat i kommunen, som
hjälpte oss att komma in med utbildningar. Om
vi nu tar psykiatrin, har vi fått kämpa lite grann
för att de skulle efterfråga oss. Vi har fått bjuda
in oss själva där, för att utbilda dem … Det
är en del i brukarinflytandesamordningen: att
försöka komma in och erbjuda våra tjänster,
att hålla egna föreläsningar både på stora
konferenser och i mindre sammanhang. Nu har
det hänt att psykiatrin har börjat fråga efter
oss och efter vår egen kunskap sista året. Det
är jättepositivt. Nu har vi blivit inbjudna till
psykiatrins basutbildningar, och där var vi en
del i utbildningsprogrammet. I drygt ett år har
vi fått utbilda psykiatrins personal inne på psyk.
Hans berättar:
När vi beskriver för dem hur det är från ett
brukarperspektiv, så är det något annat än det
som de har lärt sig på deras utbildningar. Det är
som att föda barn. Jag kan inte beskriva hur det
är. Det är samma sak här. Vi kan ge dem detta
perspektiv.
Birgitta fortsätter:
Ett tema vi har föreläst om är återhämtning,
där vi kan utgå från våra egna erfarenheter.
Men det är inte bara de egna berättelserna
som vi kan ge personalen, utan vi kan även
förmedla vår kunskap på andra nivåer.
Ingenting om oss utan oss 40