Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden

PROJEKTENS.VARDAG.OCH.
FRAMTID.-.BRUKARNAS.
STÄLLNING,.KVARLÄMNADE.
SPÅR,.HINDER.OCH.GENDER
Vi inledde vår uppföljning med att studera
ansökningarna och rapporteringen som projekten
lämnat till Arvsfonden. Analysen av detta material
pekade på det paradoxala resultatet som lyfts fram i
denna rapport: genom att behandla projektansökningar
från föreningar som organiserar människor med olika
former av allvarliga psykiska störningar som alla
andra ansökningar som Arvsfonden tar emot bidrog
Arvsfonden till att skapa ett unikt fält för konkret
brukarinflyttande.
Genom tre fallbeskrivningar har vi sedan sökt
fördjupa vår kunskap dels om vilka uttryck som detta
brukarinflytande kan ta sig, dels om vad den betyder
för dem som deltar i projekten. I samband med dessa
tre fallbeskrivningar har vi även berört andra frågor
som ingick i vårt uppdrag. Vi diskuterade frågor om
tiden efter projekttiden, om vilka avtryck projektet
gjort och vilka hinder det mött. Intervjuerna gav
möjlighet till mer sammansatta svar än vad denna
insamlade dokumentation erbjöd. Här fick vi även
möjligheten att ta reda på hur personerna i dessa
projekt hanterat de hinder de mött och därmed deras
lärdomar som vuxit fram ur dessa situationer. Genom
närstudier av projekt blev vi även varse om deras
betydelse för enskilda individer och hur dynamiken
mellan person och projekt kunde se ut.
För att ytterligare belysa de frågor vi hade med oss
genomförde vi en enkät under senvåren 2010.
En.enkät
När vi skulle börja besvarar flera av de frågor som
ingick i vårt uppdrag uppstod en del svårigheter.
Grunden till dessa svårigheter är i första hand det stora
tidsspann som undersökningen täcker och i andra hand
det stora antalet projekt som följs upp.
En enkel fråga om ett projekt finns kvar och
vilka spår som det eventuellt lämnat efter sig, blir
problematisk när det gäller att bestämma vilken period
det handlar om. Ett projekt kan ha fått fondmedel 1995,
upphört som projekt 1997, lämnat olika avtryck som
kan spåras till 2000, men inte ända fram till idag. Om
samma projekt med samma historia hade fått bidrag
beviljade 2008, skulle det både finnas kvar och lämnat
tydliga spår efter sig.
Tidsspannet ledde även till att dokumentationens
kvalitet varierade starkt mellan olika projekt, men
även över tid, troligtvis till följd av tydligare krav från
Arvsfonden. Tidsspannet gjorde det också svårt att
få svar på vår enkät från en del projekt. Projekten var
avslutade sedan länge och ingen av de personer som
var inblandade i projekten gick att spåra.
Två frågor som vi har gått bet på är antalet
personer som medverkat i projekten och vad de ansåg
om projektet. Hur ska vi se på de som besökt olika
föreläsningar: Deltar de i ett projekt? Hur ska vi se på
de som lyssnar på en radiostation, de som besöker en
verksamhet …? Att sedan ta redan på vad de ansåg om
verksamheten som bedrevs i projektet lät sig helt enkelt
inte göras av samma skäl. Trots dessa begränsningar
ger enkäten värdefull information om projektens liv.
Vi valde att sända en enkät till samtliga 117
projekt (se bilaga 2), väl medvetna om att detta
förfarande skulle ge oss mer och troligtvis mer
adekvat information från senare projekt. Syftet med
enkäten var att få övergripande svar på frågorna för
uppföljningen:
• Vilken ställning har brukarna i projekten?
• Har projekten uppnått sina syften?
• Vilka hinder har projekten mött?
• Vilka framkomliga vägar hade projekten använt sig
av?
• Vad hände efter projekttiden?
• Vilka avtryck har projektet gett?
• Vilka perspektiv på kön och gender visar projekten?
Trots den långa tid som gått sedan flera projekt
avslutats innan vi sände vår enkät, lyckades vi få
svar från 87 projekt; vilket är en svarsfrekvens på 74
procent. Dock förekom ett internt bortfall, eftersom
alla projekt inte svarade på alla våra frågor. Där färre
än 50 projekt svarade valde vi att inte redovisa svaren.
Föga överraskande verkar bortfallet vara kopplat
till tidsfaktorn. Det största bortfallet finns bland de
äldre projekten. Av de 16 beviljade projekten under
periodens tre första år svarade hälften, 8 projekt.
Av de 22 beviljade projekten under periodens
tre sista år svarade nära nog alla: 21 projekt. En
svarsfrekvens på 74 procent får därmed anses som
efter omständigheterna mycket hög.
Vi inleder redovisningen av enkätsvaren med en
fördjupning av brukarperspektivet i de projekt som
följts upp och en beskrivning av hur projekten ser
Ingenting om oss utan oss 54