Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden

funktionsnedsättning blir osynliggjorda gäller även
andra aspekter än kön.
En fråga som vi inte lyft fram i den här
utvärderingen handlar om projekt som riktar sig till
människor med utländsk bakgrund. Sammanlagt fyra
projekt av de 117 som följdes upp riktade sig tydligt till
en specifik grupp av personer med utländsk bakgrund.
Bidragen till dessa projekt ansöktes i första hand av
invandrarföreningar. Kurdiska Ungdomsförbundet fick
anslag för två projekt som handlade om att minska den
”stress” som uppstår i mötet mellan ursprungsfamiljens
krav och normer och de som råder i det svenska
samhället. Ett annat projekt riktade sig till psykiskt
funktionshindrade kvinnor med finsk härkomst och
syftade till att hjälpa dem bygga sociala nätverk och
självhjälpsgrupper. Ett RSMH-projekt i Sundsvall hade
som mål att erbjuda en mötesplats för brukare ”oavsett
nationalitet”.
I den enkät som skickades tog vi upp
genderperspektivet i respektive projekt, men inte
om projekten tog hänsyn till de specifika problem
som möter människor med utländsk bakgrund
(migrationsproblematik, specifika problem i kontakten
med den psykiatriska vården och socialtjänsten
m.m.). Inte heller tog enkäten hänsyn till deras
eventuella språksvårigheter. Frågan om projekt
riktade till människor med utländsk bakgrund och
psykiska funktionsnedsättningar tas upp i en annan
av Arvsfondens rapporter (Westin & Westin 2010).
Frågan berörs även i ytterligare en Arvsfondsrapport
(Bringlöv 2006).
Fem projekt drevs av en organisation för unga
människor med psykiska funktionshinder (RUS).
Huvudinritktningen på majoriteten av dessa projekt
handlar om information och att motverka stigma.
Andra projekt kan ha berört ungdomar. Magnus
Karlsson (2008) har skrivit en rapport för Arvsfondens
speciella satsning som lyfte fram dessa två aspekter.
Ett.bidrag.till.evidensbaserade.
kunskaper
Till sist, en aspekt som också bör lyftas fram, trots
att den inte nämns i ansökningshandlingarna eller
dokumentationen av de projekt vi har följt upp,
är att dessa projekt kan bidra till utvecklingen av
evidensbaserade insatser för människor med psykiska
funktionsnedsättningar. Både Socialstyrelsen och
andra myndigheter i Sverige samt internationella
forskningscenter framhåller att sådana insatser ska
bygga på en avvägning mellan forskningsresultat och
de professionellas och brukarnas erfarenheter. Denna
sista källa till evidensbaserade insatser har varit den
mest underförsörjda, men tack vare ett flertal projekt
som drivits med Arvsfondsmedel kan det vara möjligt
att finna viktiga bidrag i Sverige till att börja formulera
brukarnas erfarenhetsbaserade kunskaper. Ett exempel
som trätt fram i den här utvärderingen är förhållandet
mellan brukarinflytandet och återhämtningsprocessen
från allvarliga psykiska problem.
Sammanfattningsvis
Utvärderingens övergripande slutsats är att
sammantaget utgör projekten en praktisk skola för
brukarinflytande och brukarmedverkan, samtidigt som
de visar att ett sådant ansvar inte står i konflikt med de
problem som dessa människor har.
Projekt där människor med egen erfarenhet
av psykiatrisk vård har mött psykiatrins och
socialtjänstens personal på jämbördig fot kan anses
vara banbrytande för utvecklingen av evidensbaserade
insatser och kunskaper. Brukare har undervisat
vårdpersonal och socialarbetare. I vissa fall har de
till och med kvalitetsgranskat de professionellas
insatser. I flera fall har de sålt sina tjänster till
kommun och landsting. En del projekt har anställt
professionella för olika insatser. Samtidigt omnämner
flera projekt motståndet från i första hand psykiatriska
verksamheter som ett av de främsta hinder de mött i
sitt arbete och för sin fortsatta existens.
Projekten utgör även arenor för de medverkande
att utvecklas personligt både inom ramen för sina
psykiska problem, men även bortom dessa problem.
I flera fall har noterats personliga utvecklingar som
skulle kunna betecknas som terapeutiska.
Samtidigt problematiserar utvärderingen andra
aspekter:
• Genomgången av ansökningarna visar att
personer med psykiska funktionshinder och deras
organisationer söker och beviljas medel, men att
de fortfarande utgör en relativt mindre andel av
de projekt som söks i förhållande till de psykiska
funktionshindrens förekomst i befolkningen.
• Även om flera projekt lever vidare efter projekttiden
så har många svårt att finna en trygg ekonomisk
bas.
• Det finns en risk att gender, utländsk härkomst och
andra särskiljande frågor hamnar i skymundan
för det handikapp som förenar personerna inom
projektet.
• Ett gott samarbete med den lokala psykiatriska
organisationen och socialtjänsten har stor betydelse
för projektens genomförande och överlevnad efter
projekttiden, men många har svårt att upprätta
ett fungerande samarbete. Här kan den psykiskt
Ingenting om oss utan oss 63