12.09.2013 Views

Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden

Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden

Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

dessut<strong>om</strong> ett erkännande för denna kunskap, samtidigt<br />

s<strong>om</strong> det uppstår en efterfrågan.<br />

Flera betonar att denna kunskap skiljer sig<br />

på avgörande punkter från den traditionella,<br />

professionsbaserade, kunskapen. Den främsta<br />

skillnaden är att brukarnas kunskap bygger på deras<br />

egna erfarenheter både av problemen, och av den<br />

hjälp s<strong>om</strong> de har blivit erbjudna. Det innebär att<br />

brukarkunskapen …<br />

… brings into the arena crucially different<br />

relationship between experience and knowledge.<br />

(Beresford 2000, s. 493)<br />

Beresford (2000) förtydligar skillnaderna mellan<br />

professionell kunskap och brukarkunskap. Dessa<br />

skillnader rör de mest centrala aspekterna av<br />

kunskapen:<br />

The two stands of theory building; professional<br />

and user, have been different in philosophy,<br />

process, focus and objectives. (s. 497)<br />

Kanske än mer utmanande blir hans slutsats för det<br />

psykiatriska fältet, där många historiker noterat en<br />

strävan efter att erkänna psykiatrin s<strong>om</strong> en vetenskap<br />

bland andra naturvetenskaper: objektiv och bort<strong>om</strong> de<br />

sociala villkorens inverkan:<br />

Assumptions about objective, neutral and value<br />

free social science cannot be sustained. (s. 501)<br />

Beresfords slutsats är att en verklig satsning på<br />

brukarinflytande och medverkan innebär att man<br />

arbetar för …<br />

… equality between service users and other<br />

actors in discussion and action in three main<br />

areas. These are:<br />

1. equality of respect;<br />

2. equality of validity of contributions;<br />

3. equality of ownership and control of the<br />

debate and of knowledge. (s. 500)<br />

Ett sådant skifte har s<strong>om</strong> konsekvens att brukarrollen<br />

inte återspeglar de pågående förändringarna. I stället<br />

för att personer med psykiska funktionsnedsättningar<br />

enbart konsumerar tjänster s<strong>om</strong> den professionella<br />

psykiatrin och socialtjänsten erbjuder, kan de ses s<strong>om</strong><br />

”agents rather than – to invoke a current construction –<br />

consumers.” (Ware 2007, s. 471)<br />

Fördelarna med brukarinflytandet har analyserats<br />

ur flera perspektiv. Dahlberg & Vedung (2001) nämner<br />

sex argument till stöd för brukarmedverkan:<br />

4. medborgarfostrande aspekter, s<strong>om</strong> innebär att medverkan<br />

ger större förståelse för den institution man<br />

medverkar i<br />

5. expressivitetsargumentet, s<strong>om</strong> innebär att medverkan<br />

leder till högre självkänsla, personlighets- och<br />

k<strong>om</strong>petensutveckling samt en förbättring av livskvaliteten<br />

6. legitimitetsargumentet, s<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> att ett system<br />

s<strong>om</strong> brukarna medverkat till är mindre sårbart<br />

för kritik – förändringar s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>förs blir inte<br />

lika ifrågasatta och blir därmed stabilare<br />

7. effektivitetsargumentet, s<strong>om</strong> går ut på att ett brukarperspektiv<br />

kan leda till förbättringar i verksamheten<br />

när brukarna har känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> och närhet till det<br />

system s<strong>om</strong> bör användas<br />

8. maktutjämningsargumentet, s<strong>om</strong> handlar just <strong>om</strong> att<br />

bättre fördela makten i en verksamhet och bygger<br />

på ett demokratiskt grundantagande<br />

9. serviceanpassningsargumentet, s<strong>om</strong> utgår från att<br />

verksamheterna ska vara skapade för brukarnas<br />

skull och utgå från deras behov. Brukarmedverkan<br />

kan bidra till en sådan anpassning.<br />

På en övergripande nivå tar Jeppsson-Grassman<br />

och Svedberg (1999) upp att deltagande i<br />

föreningslivet utgör en kanal för en tillämpad form av<br />

medborgarskap. Deltagande i föreningslivet har också<br />

av flera forskare ansetts ”såväl generera s<strong>om</strong> vara<br />

uttryck för socialt kapital.” (s. 123)<br />

På en annan nivå pekar flera forskare på ett<br />

samband mellan makt och hälsa och maktlöshet och<br />

<strong>ohälsa</strong>, även psykisk sådan. I en forskningsgen<strong>om</strong>gång<br />

skriver Fritzsimons & Fuller (2002):<br />

Powerlessness has therefore emerged as a key<br />

risk factor for disease, emphasizing the role of<br />

social environment in determining the health of<br />

individuals. (s. 482)<br />

Motståndet?<br />

Tanken på patienten s<strong>om</strong> kund har vunnit ett visst<br />

insteg in<strong>om</strong> den s<strong>om</strong>atiska vården. In<strong>om</strong> psykiatrin<br />

är denna tanke och dess tillämpning förenade med<br />

specifika problem.<br />

S<strong>om</strong> vi tidigare såg så anses den psykiatriska<br />

patienten angripen i centrala aspekter av sitt förnuft.<br />

Störningar i kognition, emotioner och viljelivet,<br />

vanföreställningar och hallucinationer gör inte<br />

patienten till den rationella kunden s<strong>om</strong> på förnuftiga<br />

<strong>Ingenting</strong> <strong>om</strong> <strong>oss</strong> <strong>utan</strong> <strong>oss</strong> 28

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!