Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden
Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden
Psykisk ohälsa - Ingenting om oss utan oss - Arvsfonden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
dessut<strong>om</strong> ett erkännande för denna kunskap, samtidigt<br />
s<strong>om</strong> det uppstår en efterfrågan.<br />
Flera betonar att denna kunskap skiljer sig<br />
på avgörande punkter från den traditionella,<br />
professionsbaserade, kunskapen. Den främsta<br />
skillnaden är att brukarnas kunskap bygger på deras<br />
egna erfarenheter både av problemen, och av den<br />
hjälp s<strong>om</strong> de har blivit erbjudna. Det innebär att<br />
brukarkunskapen …<br />
… brings into the arena crucially different<br />
relationship between experience and knowledge.<br />
(Beresford 2000, s. 493)<br />
Beresford (2000) förtydligar skillnaderna mellan<br />
professionell kunskap och brukarkunskap. Dessa<br />
skillnader rör de mest centrala aspekterna av<br />
kunskapen:<br />
The two stands of theory building; professional<br />
and user, have been different in philosophy,<br />
process, focus and objectives. (s. 497)<br />
Kanske än mer utmanande blir hans slutsats för det<br />
psykiatriska fältet, där många historiker noterat en<br />
strävan efter att erkänna psykiatrin s<strong>om</strong> en vetenskap<br />
bland andra naturvetenskaper: objektiv och bort<strong>om</strong> de<br />
sociala villkorens inverkan:<br />
Assumptions about objective, neutral and value<br />
free social science cannot be sustained. (s. 501)<br />
Beresfords slutsats är att en verklig satsning på<br />
brukarinflytande och medverkan innebär att man<br />
arbetar för …<br />
… equality between service users and other<br />
actors in discussion and action in three main<br />
areas. These are:<br />
1. equality of respect;<br />
2. equality of validity of contributions;<br />
3. equality of ownership and control of the<br />
debate and of knowledge. (s. 500)<br />
Ett sådant skifte har s<strong>om</strong> konsekvens att brukarrollen<br />
inte återspeglar de pågående förändringarna. I stället<br />
för att personer med psykiska funktionsnedsättningar<br />
enbart konsumerar tjänster s<strong>om</strong> den professionella<br />
psykiatrin och socialtjänsten erbjuder, kan de ses s<strong>om</strong><br />
”agents rather than – to invoke a current construction –<br />
consumers.” (Ware 2007, s. 471)<br />
Fördelarna med brukarinflytandet har analyserats<br />
ur flera perspektiv. Dahlberg & Vedung (2001) nämner<br />
sex argument till stöd för brukarmedverkan:<br />
4. medborgarfostrande aspekter, s<strong>om</strong> innebär att medverkan<br />
ger större förståelse för den institution man<br />
medverkar i<br />
5. expressivitetsargumentet, s<strong>om</strong> innebär att medverkan<br />
leder till högre självkänsla, personlighets- och<br />
k<strong>om</strong>petensutveckling samt en förbättring av livskvaliteten<br />
6. legitimitetsargumentet, s<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> att ett system<br />
s<strong>om</strong> brukarna medverkat till är mindre sårbart<br />
för kritik – förändringar s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>förs blir inte<br />
lika ifrågasatta och blir därmed stabilare<br />
7. effektivitetsargumentet, s<strong>om</strong> går ut på att ett brukarperspektiv<br />
kan leda till förbättringar i verksamheten<br />
när brukarna har känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> och närhet till det<br />
system s<strong>om</strong> bör användas<br />
8. maktutjämningsargumentet, s<strong>om</strong> handlar just <strong>om</strong> att<br />
bättre fördela makten i en verksamhet och bygger<br />
på ett demokratiskt grundantagande<br />
9. serviceanpassningsargumentet, s<strong>om</strong> utgår från att<br />
verksamheterna ska vara skapade för brukarnas<br />
skull och utgå från deras behov. Brukarmedverkan<br />
kan bidra till en sådan anpassning.<br />
På en övergripande nivå tar Jeppsson-Grassman<br />
och Svedberg (1999) upp att deltagande i<br />
föreningslivet utgör en kanal för en tillämpad form av<br />
medborgarskap. Deltagande i föreningslivet har också<br />
av flera forskare ansetts ”såväl generera s<strong>om</strong> vara<br />
uttryck för socialt kapital.” (s. 123)<br />
På en annan nivå pekar flera forskare på ett<br />
samband mellan makt och hälsa och maktlöshet och<br />
<strong>ohälsa</strong>, även psykisk sådan. I en forskningsgen<strong>om</strong>gång<br />
skriver Fritzsimons & Fuller (2002):<br />
Powerlessness has therefore emerged as a key<br />
risk factor for disease, emphasizing the role of<br />
social environment in determining the health of<br />
individuals. (s. 482)<br />
Motståndet?<br />
Tanken på patienten s<strong>om</strong> kund har vunnit ett visst<br />
insteg in<strong>om</strong> den s<strong>om</strong>atiska vården. In<strong>om</strong> psykiatrin<br />
är denna tanke och dess tillämpning förenade med<br />
specifika problem.<br />
S<strong>om</strong> vi tidigare såg så anses den psykiatriska<br />
patienten angripen i centrala aspekter av sitt förnuft.<br />
Störningar i kognition, emotioner och viljelivet,<br />
vanföreställningar och hallucinationer gör inte<br />
patienten till den rationella kunden s<strong>om</strong> på förnuftiga<br />
<strong>Ingenting</strong> <strong>om</strong> <strong>oss</strong> <strong>utan</strong> <strong>oss</strong> 28