Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

Recommendations

Info

Norrby i Borås Höghusbebyggelsen på Norrby till vänster Nyfors i Eskilstuna 34 Husen i Nyfors, gångtunneln och järnvägsstationen Öster i Gävle Öster – likt en flik av Gävle – till vänster i bild 11. Norrby, Nyfors och Öster, tidigt 2000-tal. (Foto: Jörgen Rylander 1992, författaren 2002 och ur Gävle kommun 2005. Kartor: http://kartor.eniro.se/)
Avhandlingen har två syften. Det första syftet är att genomföra en jämförande historisk studie av tre liknande områdesprocesser, det vill säga av Norrby, Nyfors och Öster före, under och efter ombyggnationerna. Det andra syftet är att besvara frågan ”vilken typ av fall är detta?” vilket sker genom den jämförande studien. Skälet till att frågeställningen är öppen och omfångsrik är att denna särskilda typ av fall inte tidigare har undersökts: en typ av fall där de två processerna med centrala saneringar och rekordårsbebyggelse sammanföll. Om syftet uppfylls kommer också avhandlingen att finna en gemensam benämning på fallet. Men bara om det går, för benämningen är ett ideal. Följaktligen är det första syftet – som ser till historien – en förutsättning för det andra syftet där fallet sammanfattas, det vill säga att det är i jämförelserna mellan de tre studieobjekten som fallet kan konstrueras. Disposition Avhandlingen disponeras i tre delar: prolog, jämförande studie och epilog. Del 1 – prologen – ger en fond för avhandlingen. I kapitel 1 ”Stadsdelen Öster den 2 september 2004” introducerades Öster. Öster är således ett fall för introduktion – och inte ett introduktionsfall – i den meningen att inledningsvis presentera ett fall som tydligt visar intresseområdet inför den efterföljande jämförande studien. Efter detta förfarande framförs i föreliggande kapitel 2 ”Syften, problem och disposition” av avhandlingen. I kapitel 3 ”den metodologiska ansatsen” görs ansatsen till den jämförande studien av Norrby, Nyfors och Öster. Där diskuteras vad som konstituerar ett fall och en fallstudie, vidare källor och källkritik, fältstudier och avslutningsvis hur analysen går till. Kapitel 4 ”Den teoretiska ansatsen” frilägger begrepp och deras inbördes relationer. Sammantaget är prologen en ansats till den empiriska nivån i del 2. Del 2 – den jämförande studien – avhandlar likheter och skillnader mellan Norrby, Nyfors och Öster. De teoretiska utgångspunkterna som utverkades i kapitel 4 ger här stöd för analyser av omställningar och förändringar i stadsdelarna med avseende på vad som skedde före, under och efter ombyggnationerna beträffande de tre dimensionerna bebyggelse, befolkning och bilder. Den jämförande studien är följaktligen en kronologisk, historisk och sociologisk undersökning som genomförs för att få svar på frågan ”vilken typ av fall är detta?” Kapitel 5 ”Gamla Norrby, Nyfors och Öster” avhandlar tiden – huvudsakligen från mitten av 1800-talet – fram till dess att planerna på sanering av stadsdelarna väcks i Borås år 1934, i Gävle år 1952 och i Eskilstuna i slutet av 1950-talet (tabell 1). 35
Page 1: Bra läge men dåligt rykte
Page 4 and 5: Dissertation presented at Uppsala U
Page 6 and 7: 6 Områdesbilder (imaginära rummet
Page 8 and 9: iges Sociologförbunds årsmöte 20
Page 11 and 12: Del 1. Prolog Avhandlingen består
Page 13 and 14: 1. Stadsdelen Öster den 2 septembe
Page 15 and 16: 1. Stora strukturer definierar milj
Page 17 and 18: på Öster undrade han varför alla
Page 19 and 20: På Öster förenades två processe
Page 21 and 22: Samlingsplatser och organiserandet
Page 23 and 24: man tog med sig frön från hemlän
Page 25 and 26: Sammanfattningsvis genomfördes fö
Page 27 and 28: Förnyelsen av Öster initierades b
Page 29 and 30: toriska nätverket var utbyggt av o
Page 31 and 32: 9. Östers café och livsmedelsbuti
Page 33: 2. Syfte, problem och disposition V
Page 37 and 38: 3. Den metodologiska ansatsen Metod
Page 39 and 40: Hur kan stadsdelarna förstås som
Page 41 and 42: vägledande teoretiska begreppen an
Page 43 and 44: kans och konsekvenser för åtfölj
Page 45 and 46: och lägenhetsavgångar, inkluderad
Page 47 and 48: känns tryckande? Ekecrantz och Ols
Page 49 and 50: undersöks med frågan: är data ä
Page 51 and 52: Tidning 1960-1973 är pressdata öv
Page 53 and 54: statistiska årsböcker från ett a
Page 55 and 56: observationer, intervjuer och inhä
Page 57 and 58: konfidentialitet har uppnåtts geno
Page 59 and 60: tid. 44 Följaktligen förmedlar be
Page 61 and 62: att sedan konstruera en gemensam be
Page 63 and 64: Källor Avsnittet om källor avhand
Page 65: utverka exakta definitioner. Men en
Page 68 and 69: Till sist, vilka ställningstagande
Page 70 and 71: mera. Naturligtvis får inte heller
Page 72 and 73: Bebyggelse och befolkning Tankesche
Page 74 and 75: också brister: Gångtunneln under
Page 76 and 77: handlingar äger rum. Det vill säg
Page 78 and 79: vis förenas i Lefebvres representa
Page 80 and 81: nerna löper genom de fysiska och s
Page 82 and 83: linjen regere fines i sig själv. S
Page 84 and 85:
Kulturellt (och lingvistiskt) kapit
Page 86 and 87:
tänka och orientera sig i den soci
Page 88 and 89:
”etablerade och outsiders” utif
Page 90 and 91:
ders genom skillnader i socialt kap
Page 92 and 93:
er som poliser et cetera. Den infor
Page 94 and 95:
invandrartätt område med dåligt
Page 96 and 97:
Medierad folklore står för muntli
Page 98 and 99:
de förmedlar upplevelser på ett g
Page 100 and 101:
spelet dem emellan möjligheter att
show all

Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?