Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

handlingar äger rum. Det vill säga en plats för minnet, en ”lieux de mémoire”.
14 Sålunda överlappar de tre rummen varandra.
Produktion av rum
Med en tillbakablick på bebyggelse, befolkning och bilder diskuterar detta
avsnitt relationerna mellan fysiska, sociala och imaginära rum. Henri Lefebvres
rumsbegrepp bildar en trikotomi i syfte att förbigå betvingande dikotomier
och polarisering. Över tid har rum studerats som skilda enheter, Lefebvre
vill istället förena rummen och söker därför en teori. Han vill både
exponera och tolka rummen och håller därför begreppet produktion som ett
nyckelbegrepp. 15 I produktion av rum fusioneras de tre rummen eftersom
rum är aktiva beståndsdelar och inte några isolat. Således spelar rum aktiva
roller.
Lefebvre frilägger tre element i växelverkan (figur 1), närmare bestämt
rumslig praktik (spatial practices), det levda rummet (representational space)
och representationer av rum (representations of space). Rumslig praktik är
liktydigt med ”the perceived”, det varseblivna och upplevda rummet, där
händelser och utövande kommer till uttryck i dagliga rutiner, interaktion och
nätverk. Genom dessa rumsliga praktiker sammankopplas olika funktionsområden
(för arbete, bostad, fritid et cetera) och i dessa sammanhang talar
Lefebvre också om ”spatial competence”. 16
I det levda rummet förvärvas vardagserfarenheterna genom symboler och
föreställningar. Dessa symboler och föreställningar överlappar det fysiska
rummet genom den symboliska tillämpningen av objekten. Här återfinns
platsen och de enda produkterna är de symboliska arbetena. De symboliska
verksamheterna är berättelser och tolkningar, men kan ibland ses som estetiska
arbeten och tappa i betydelse.
I representationer av rum – ”the conceived” och det abstrakta – hittas aktörer
och teknokrater. Exempel på aktörer och teknokrater vid studiedagen
på Öster var de representanter från Gävle kommun och Gavlegårdarna som
hade delaktighet i den fysiska och sociala förnyelsen av Öster (bilaga 1).
Bland annat inleddes resursinriktningen på Öster på grunder av underhållsbehov,
dåligt rykte och den planerade bebyggelsen i vattenkantsnära läge på
Alderholmen och Gävle Strand. Till dessa kommunala och allmännyttiga
representanter, aktörer och teknokrater, kan också åhörarna med intresse för
Öster läggas.
14
Kayser Nielsen, Niels (2004), ”Remembeing and Travelling in History”, Ethnologia Scandinavia,
vol. 34, 2004, s. 176-177, review av Eriksen, Anne; Garnert, Jan & Selberg, Torunn
(eds.) (2002), Historien in på livet: diskussioner om kulturarv och minnespolitik, Lund: Nordic
Academic Press.
15
Lefebvre (1991), s. 36-37.
16
Ibid., s. 40.
76