Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

fattade det så kallade ”miljonprogrammet” (1965-1974). Lisbeth Söderqvists
avhandling Rekordår och miljonprogram: flerfamiljshus i stor skala: en
fallstudiebaserad undersökning av politik, planläggning och estetik (1999)
tar upp planeringen och bostadsproduktionen med avseende på tre fall i
Stockholm: Täby centrum, västra Flemingsberg och västra Orminge. 20 Med
utgångspunkt i de enskilda fallen vill Söderqvist belysa och skapa förståelse
för tillkomsten av de områden med flerfamiljshus som senare blev starkt
kritiserade. Kritiken – som väcktes redan på planeringsstadiet – handlade om
ett fult, tätt och högt industrialiserat byggande samt att områdena tappade i
kvalitet när besparingar gjordes på planteringar, lekplatser etc.
Samma år som Lisbeth Söderqvists avhandling utkom presenterades ytterligare
en studie av konventionella fall, så kallade traditionella miljonprogramsområden
och förorter byggda på jungfrulig mark, nämligen Per-
Markku Ristilammis avhandling Rosengård och den svarta poesin: en studie
av modern annorlundahet (1999). Han driver tesen att Rosengård är annorlunda
och vill därför studera de processer som bidrar till att forma ett meningssammanhang
där en hel stadsdels annorlundahet ständigt skapas och
återskapas. 21 Främst är det särskiljandet och utpekandet av Rosengård, företrädesvis
från radikala socialarbetare, arkitekter och medier, som intresserar
Ristilammi.
Journalistik och det moderna
I fallet Rosengård bidrog medierna till att skapa den moderna annorlundaheten
genom särskiljande och utpekande av förorten. Medier har också verkat
för ett införlivande: som en bro mellan den gamla och den nya tiden, menar
Jan Ekecrantz och Tom Olsson i Från social utopi till byggprojekt: journalistikens
roll i omvandlingen av folkhemmet (1994). 22 Författarna studerar
1950-talets moderniseringsprojekt genom att i ett urval av artiklar från en
novembervecka 1955 rekonstruera journalistikens roll i den politiska och
ideologiska konstruktionen av den svenska välfärdstaten. Ekecrantz och
Olsson menar att journalistiken är en social institution med politisk kraft i
samhället och att Folkhemsmodellen i sig inte kan utskiljas från bilden av
den. Som ett exempel på brobygge mellan den gamla och den nya tiden tar
författarna ett faktiskt brobygge som exempel: bron mellan Singö och Grisslehamn
som innebar slutet för Singöbornas isolering. Men författarna ställer
också en fråga om 1950-talsjournalisternas syn på att centrum löser periferins
problem: vem har varit isolerad från vem och vem säger att isoleringen
20 Söderqvist, Lisbeth (1999), Rekordår och miljonprogram: flerfamiljshus i stor skala: en
fallstudiebaserad undersökning av politik, planläggning och estetik. Stockholm: Lisbeth
Söderqvist.
21 Ristilammi, Per-Markku (1999), Rosengård och den svarta poesin: en studie av modern
annorlundahet, Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, s. 11.
22 Ekecrantz, Jan & Olsson, Tom (1994), ”Från social utopi till byggprojekt: journalistikens
roll i omvandlingen av folkhemmet”, i Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr. 28, 1994.
46