Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

tänka och orientera sig i den sociala världen. 51 Dispositionerna inpräglas
gradvis genom lärande. Habitus har karaktären av slitstarkhet och hållbarhet
till följd av dess integrerande egenskaper. Eftersom handlingsmönstren är
seglivade förstås habitus som förkroppsligat kapital. Kort sagt, habitus definieras
av kapitalvolymen, sammansättningen och förändringen av ägodelarna
över tid. 52
Habitus är ett kapitalskapande instrument och med sitt habitus kan individen
öka sitt kapital eller växla mellan olika kapitalformer. 53 Habitus är förkroppsligade
nödvändigheter. 54 Habitus – systemet av dispositioner som
erbjuder möjligheter att förvärva egenskaper som från början inte var nödvändiga
– är en förmedling som gör att bestämda positioner i det sociala
rummet är knutna till bestämda smaker. 55 Smaken som utmärker en viss
grupp är alltid avsmak för andras smak. 56 Därför är vardagslivet en kamp om
vem som bestämmer vad som är den goda och legitima smaken.
Smak – alternativt preferenser – är en potent form av social kontroll. Det
finns inget enklare sätt att få folk att sluta med en sak, än genom att säga att
det är låg smak, inte ”coolt” eller ”gauch”, säger Howard S Becker i Bourdieus
andemening. 57 För Bourdieu finns det tre typer av smak: den rena, den
genomsnittliga och den populära. 58 Den rena och legitima smaken med legitima
kulturobjekt återfinns i allmänhet bland den dominerande klassen vars
utbildningskapital är som störst. Genomsnittssmaken inriktar sig på mindre
värdefulla och vanligare objekt. Den populära eller vulgära smaken representeras
av kulturformer som sjunkit i värde på grund av masskonsumtionen.
Sammantaget finns två fraktioner i smakspelet: den legitima genomsnittssmaken
och smaklösheten.
Smaken är som synes godtycklig och det är endast i dess sociala bestämning
som smaken går att fastställa. 59 Att sociala distinktioner upprättas genom
smak och smaklöshet framkommer av J P Roos och Keijo Rahkonen
som vill markera att smaken är ett maktinstrument eftersom den dominerande
klassen dominerar med sin smak. 60 Följaktligen bidrar habitus till formeringarna
i rummet av sociala positioner: positioner som är mer eller mindre
statiska till följd av att habitus bidrar till de ”sega” strukturerna i den sociala
miljön. Enligt Järvinen är habitus också en länk mellan de sociala och de
mentala strukturerna. 61 Till viss del är det riktigt att det symboliska kapitalet
51 Broady (1998), s. 13.
52 Bourdieu (1979/2003), s. 114.
53 Roos & Rahkonen (1985), s. 215.
54 Bourdieu (1991), s. 298.
55 Broady & Palme (1991), s. 19.
56 Ibid., s. 20.
57 Becker (1998), s. 108.
58 Roos & Rahkonen (1985), s. 216.
59 Bjurström, Erling (1997), Noteringar om det (post)moderna smakspelet, arbetspapper, s. 3.
60 Roos & Rahkonen (1985), s. 216.
61 Järvinen (2003), s. 410-411.
86