Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

linjen regere fines i sig själv. Sammanfattningsvis löper därför distinktionerna
genom de tre rummen.
Habitat
Kan fältet anta fysiska former i Pierre Bourdieus mening? I The weight of the
world utvidgar han fältbegreppet till platser och lägen. Förvissat, men också
principfast, säger han att funderingar om platser kräver en rigorös analys av
relationen mellan strukturer i det sociala rummet och strukturer i det fysiska
rummet. 34 När Bourdieu diskuterar fält på basis av plats använder han begreppet
le lieu. Till vardags står le lieu för ”platsen som kan inkludera alla
möjliga platser, där allt händer och sker”. 35 I Bourdieus mening är le lieu mer
konkret än vardagsbegreppet le lieu. Han kännetecknar le lieu, platsen, som
den area och volym som en människa eller ett föremål intar i det fysiska
rummet. 36 I detta finns också kopplingen mellan det fysiska och det sociala
rummet. Eftersom makten över en plats kommer från innehav av olika kapitalformer
omvandlas även det sociala rummet till det fysiska rummet. 37
Som tidigare anförts har Bourdieu påvisat ett ömsesidigt förhållande mellan
habitat och habitus. Förhållandet framkommer inte enbart i hans studier
av kabylfolket som levde undanträngda i vissa regioner i Algeriet och Marocko
under 1960-talet. 38 Förhållandet mellan habitat och habitus framkommer
också i studierna av bönder som tvingats in i kåkstäder och om sönderfallet
av hederskänslan som reglerade livet och arbetet i släktsamhället. I
figur 1 presenteras Pierre Bourdieus fyra rum: habitat, rummet av sociala
positioner, habitus och livsstilarnas rum. Denna gruppering av begreppens
överlappande relationer har präntats av Donald Broady och Mikael Palme.
Det finns dock ett undantag: habitat finns inte med i författarnas mentala
figur över distinktionen. 39
Vad betyder habitat? Som tidigare nämnts betonar Bourdieu – i kapitlet
”Site effects” i The weight of the world – att habitat inte är isolerat från det
sociala: ”If the habitat shapes habitus, the habitus also shapes the habitat”. 40
Följaktligen är habitat ett rumsligt begrepp i materiell och fysisk mening,
och mer trögt än habitus (dispositionerna till att handla). Bourdieu ser individens
handlingar som sociala och kollektiva till sin karaktär. I sina kultursociologiska
analyser utgår han från tre kategorier: social handling, social
34
Bourdieu (1999), s. 123.
35
Gauguin, Félicité, brevväxling, 2005 06 27.
36
Bourdieu (1999), s. 124.
37
Ibid.
38
Bourdieu, Pierre (1991), Kultursociologiska texter, Stockholm: Brutus Östling Bokförlag
Symposion AB, s. 11.
39
Broady & Palme (1991), s. 19.
40
Bourdieu (1999), s. 128.
82