Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

att sedan konstruera en gemensam benämning behövs även teoretiska perspektiv
för analysen, något som utverkas senare i kapitel 4 ”den teoretiska
ansatsen”.
Jennifer Platt ser fall som konventioner, det vill säga inte som exceptionella
fall i likhet med Öster i Gävle. Hon ser fall som teoretiska studieobjekt.
Här använder avhandlingen spörsmålet ”fall av …” för att söka kunskap om
stadsdelarna – som fall av sanering, fall av dåligt rykte et cetera – i syfte att
bringa klarhet i huvudfrågan ”vad är detta för typ av fall?” Avhandlingens
uppgift är alltså att konstruera och etablera konventioner som utgörs av motsägelsefullheter.
Rena och orena fall
Avslutningsvis, på vilket sätt är avhandlingen en jämförande studie? Grundidén
med en jämförande studie av flera objekt är att ställa den många gånger
förbisedda frågan ”vad är detta ett fall av?” En sociologisk studie förväntas
utmynna i en begreppsbenämning. Att ställa frågan ”vad är detta för typ av
fall?” innebär att hitta typen och att hitta typen är att studera ”fall av”. Norrby,
Nyfors och Öster är preliminärt alltså fall av saneringar, fall av förändrade
ägandeformer och fall av boende med hög andel invandrare et cetera.
”Fall av” är således egenskaper hos den teoretiska konstruktionen.
Vad är då ett typfall? Två exempel på typfall är Rosengård och Tensta. De
är fall av samma typ, miljonprogramsförorter byggda på jungfrulig mark. De
är “rena” typfall och urbilder för en miljonprogramsförort. Namnen Rosengård
och Tensta väcker bilder till liv. Ett typfall består alltså av en typ med
flera fall. Dock är det annorlunda med Norrby, Nyfors och Öster. Objekten
är ”orena” eftersom de inte är miljonprogramsförorter som Rosengård och
Tensta, och ligger centralt. Undersökningsobjekten i avhandlingen är alltså
”orena”, de liknar en förort men är ändå ingen förort. Inte heller är de byggda
på jungfrulig utan på sanerad mark. Ändå har studieobjekten likheter med
Rosengård och Tensta eftersom de har stora andelar invandrare.
Norrby, Nyfors och Öster är alltså inte generella och etablerade former.
Istället blir de tvetydiga som kombinationer av två typer: innerstadssaneringar
och miljonprogramsområden. I det avseendet är jämförelsefallen kritiska
eller exceptionella och i förhållande till Rosengård och Tensta är de anomalier.
Norrby, Nyfors och Öster bildar alltså ett empiriskt dilemma. Eftersom
idealet hos en jämförande studie är att hitta en benämning kan det vara svårare
med ”orena” Norrby, Nyfors och Öster. För dem gäller det att hitta en
bestämning och en benämning av flera faktorer. Inriktningen för att nå dit är
en studie av likheter och olikheter mellan stadsdelarna i tid och rum, det vill
säga en jämförande historisk studie av tre områden under tre tidsperioder
före, under och efter saneringarna i syfte att ge svar på avhandlingens huvudfråga:
vilken typ av fall är detta? Sammantaget hanterar studien empiri och
teori med hjälp av en metod: genom den jämförande studien av likheter och
olikheter mellan de tre stadsdelarna kan avhandlingen formulera det teoretis-
61