Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

de till konventioner vid den teoretiska konstruktionen av den gemensamma
benämningen i kapitel 9. Här använder avhandlingen ”fall av …” för att söka
kunskap om områdena, exempelvis att områdena är fall av sanering, fall av
dåligt rykte och så vidare. Det vill säga de egenskaper som den teoretiska
konstruktionen utgörs av. Avhandlingens mål – om avhandlingens andra
syfte uppfylls – är således att etablera konventioner som grundas på motsägelsefullheter
och paradoxer.
Sammanfattning
För att sammanfatta det hela visar det sig att fallbegreppet är mångfacetterat:
fall upptäcks, fall är objekt, fall konstrueras och fall utgör konventioner.
Dessutom kan fall förstås ur två huvudperspektiv: fall som empiriska enheter
och som teoretiska konstruktioner. Språket har därför sina begränsningar. I
det följande – i syfte att nedbringa dubbelheter – kommer avhandlingen att
använda fallbegreppet med varsamhet: empirin blir en fråga om tre liknande
undersökningsobjekt med liknande historia; metoden blir en fråga om att
genomföra en jämförande studie av likheter och olikheter mellan de tre objekten;
och slutligen blir teorin en fråga om att – i bästa (ursäkta!) fall – finna
en gemensam benämning på studieobjekten och därmed ge ett svar på
avhandlingsfrågan ”vilken typ av fall är detta?” Kort sagt, genom att jämföra
det tre stadsdelarna med varandra kommer avhandlingen att förhoppningsvis
kunna formulera det teoretiska fallet. Därmed kan nya ”fall” upptäckas.
44
Tidigare forskning
Strängt taget finns ingen tidigare forskning på den typ av områden som avhandlingen
studerar. Orsaken är att de inte uppmärksammats som centralt
belägna rekordårsbebyggelser byggda på sanerad mark. Emellertid finns det
tidigare forskning som avhandlingen vill hänvisa till, som forskning om innerstadssaneringar,
miljonprogram och journalistik. Dessa forskningsområden
diskuteras nu närmast.
Innerstadssaneringar
Till litteraturen om innerstadssaneringar hör Bengt O H Johanssons Den
stora stadsomvandlingen: erfarenheter av ett kulturmord (1997). Texten
söker förstå mekanismerna och de beslut som ledde fram till att insatserna –
som genomgripande förändringar av svenska stadskärnor under decennierna
efter andra världskriget – fick en sådan omfattning som de fick. 16 De ”gyllene
åren” mellan krigsslutet och oljekrisåren 1972/1973 med nyproduktioner
16 Johansson, Bengt O H (1997), Den stora stadsomvandlingen: erfarenheter från ett kulturmord,
Stockholm: Kulturdepartementet.