Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

Recommendations

Info

er som poliser et cetera. Den informella kontrollen är en mer subtil form av social kontroll och baseras bland annat på dåligt rykte. Goffman säger det inte, men denna avhandling håller skvaller som en form av informell kontroll utifrån Elias och Scotsons studie av Winston Parva. 78 I fråga om informell kontroll spelar media en central roll. Genom ett urval av dramatiserade korrekta eller inkorrekta sakförhållanden förmedlas såväl fördelaktiga som ofördelaktiga bilder till allmänheten. Via media kommer alltså karisma och stigma till vardagen. Karisma, stigma och information är alltså aspekter av social kontroll. Via media blir individen omtalad som känd, erkänd eller ökänd. I fall av stigma och karisma blir således media utslagsgivande vad gäller modernt skvaller respektive idealiserande bilder och berättelser. I denna spatiala värld av regioner, platser och befolkning befinner sig den stigmatiserade, med möjlighet att hantera sin identitet genom informationskontroll. Beträffande Öster handlar det om att förmedla positiva bilder av stadsdelsförnyelsen med anledning av planerna på den attraktiva bostadsbebyggelsen i kajkantsläge på Alderholmen och Gävle Strand. Med andra ord inbegrips identitet, information och kontroll i rumsligt symboliskt kapital. Avslutning Hittills har kapitlet om de teoretiska utgångspunkterna bildat tre grundbegrepp och sedan ställt dem i relation till ett antal andra sociologiska begrepp återgivna i ett schema av rumslig tröghet (figur 1). För det första gäller det en kategori bestående av bebyggelse, det fysiska rummet, rumslig praktik, habitat och bostadsområde. För det andra befolkning, det sociala rummet, livsstilarnas rum, habitus, rummet av sociala positioner, etablerade och outsiders samt stigma. För det tredje och slutligen har bilder och det imaginära rummet analyserats. Tydligt är att kategorin bilder och imaginärt rum inte är lika undersökt som de övriga kategorierna. Henri Lefebvre inriktar sig på det imaginära rummet som det levda rummet. Hos Pierre Bourdieu igenkänns det imaginära rummet som symboliskt kapital, även om han inte formulerar det i ord av rumsligt symboliskt kapital. Avsnittet har alltså visat att begreppet symboliskt kapital går att använda i ett rumsligt sammanhang. Sammantaget är produktion av mening ett centralt tema för det imaginära rummet. Med tanke på mening och föreställningar följer närmast ett avsnitt om urban folklore. Urban folklore Frågan om mening är central för hela samhällsvetenskapliga forskningsprocessen. 79 Frågan är vad som sker i det gränslösa imaginära rummet vad gäller 78 Elias & Scotson (1965/1977/1994), s. 35. 79 Scott, John (1990), A Matter of Record: documentary sources in social research. Cambridge: Polity Press, s. 54. 92
ilder och berättelser? Med utgångspunkt i kapitel 1 ”Stadsdelen Öster den 2 september 2004” förslås följande illustration av mening (figur 3). Figur 3. Områdesbild, handlings- och berättarplan: kommunikation av mening över tid 80 Områdesbild (t1) Berättarplan Handlingsplan Områdesbild (tn) I en process över tid framträder vad som händer på Öster. Liv och leverne har ett historiskt förlopp och det gamla färgar av sig på det nya: exempelvis att Östers status har förändrats genom gemensamma handlingar mellan allmännytta, föreningar och de boende på Öster, enligt representanter från Gävle kommun, Gavlegårdarna och den lokala Hyresgästföreningen. 81 Symbiosen mellan berättarplanet och handlingsplanet identifieras också inom semiotiken. Inom semiotiken beaktas Ferdinand de Saussures läsningar av länken mellan konventionella tecken och de föreställningar som de betecknar. 82 Eller annorlunda uttryckt: länken mellan att beteckna och det betecknande. Saussure menar att tecknet, helheten, uppstod i förening av innehåll (signifié, betecknat) och uttryck (signifiant, betecknande). 83 Om de Saussures begrepp tillämpas på stadsdelen Öster framläggs fyra meningskategorier: För det första att innehåll motsvaras av handlingsplanet för händelser och nyheter. För det andra att uttryck motsvaras av ett berättarplan med uttrycksformer som text, ord, metaforer och fotografier. För det tredje att tecken motsvaras av ett bildplan av föreställningar tecknade i syntes mellan handlings- och berättarplan (innehåll och uttryck). Slutligen och för det fjärde att det hela är en process över tid (figur 3). Processen mellan områdesbild (t1), handlingsplanet (innehåll), berättarplan (uttryck) och områdesbild (tn) kan vara betydelsefull för rumsligt symboliskt kapital. Vad gäller Österbilden (t1) tecknades den under studiendagen (kapitel 1) som ett 80 Figur efter egen bearbetning av Ferdinand de Saussure i Cornell, Peter; Dunér, Sten; Millroth, Thomas; Nordström, Gert Z & Roth-Lindberg, Örjan (red.) (1988), Bildanalys: teorier, metoder, begrepp, Hedemora: Gidlunds Bokförlag, s. 317. 81 SABO-dagen 2004 09 02, ”Länge leve miljonprogrammet: stadsdelsförnyelse av Öster med hög grad av samverkan med hyresgästerna”, i SABO (2004). 82 Scott (1990), s. 33. 83 Cornell m fl. (1988), s. 317. 93
Page 1:
Bra läge men dåligt rykte
Page 4 and 5:
Dissertation presented at Uppsala U
Page 6 and 7:
6 Områdesbilder (imaginära rummet
Page 8 and 9:
iges Sociologförbunds årsmöte 20
Page 11 and 12:
Del 1. Prolog Avhandlingen består
Page 13 and 14:
1. Stadsdelen Öster den 2 septembe
Page 15 and 16:
1. Stora strukturer definierar milj
Page 17 and 18:
på Öster undrade han varför alla
Page 19 and 20:
På Öster förenades två processe
Page 21 and 22:
Samlingsplatser och organiserandet
Page 23 and 24:
man tog med sig frön från hemlän
Page 25 and 26:
Sammanfattningsvis genomfördes fö
Page 27 and 28:
Förnyelsen av Öster initierades b
Page 29 and 30:
toriska nätverket var utbyggt av o
Page 31 and 32:
9. Östers café och livsmedelsbuti
Page 33 and 34:
2. Syfte, problem och disposition V
Page 35 and 36:
Avhandlingen har två syften. Det f
Page 37 and 38:
3. Den metodologiska ansatsen Metod
Page 39 and 40:
Hur kan stadsdelarna förstås som
Page 41 and 42: vägledande teoretiska begreppen an
Page 43 and 44: kans och konsekvenser för åtfölj
Page 45 and 46: och lägenhetsavgångar, inkluderad
Page 47 and 48: känns tryckande? Ekecrantz och Ols
Page 49 and 50: undersöks med frågan: är data ä
Page 51 and 52: Tidning 1960-1973 är pressdata öv
Page 53 and 54: statistiska årsböcker från ett a
Page 55 and 56: observationer, intervjuer och inhä
Page 57 and 58: konfidentialitet har uppnåtts geno
Page 59 and 60: tid. 44 Följaktligen förmedlar be
Page 61 and 62: att sedan konstruera en gemensam be
Page 63 and 64: Källor Avsnittet om källor avhand
Page 65: utverka exakta definitioner. Men en
Page 68 and 69: Till sist, vilka ställningstagande
Page 70 and 71: mera. Naturligtvis får inte heller
Page 72 and 73: Bebyggelse och befolkning Tankesche
Page 74 and 75: också brister: Gångtunneln under
Page 76 and 77: handlingar äger rum. Det vill säg
Page 78 and 79: vis förenas i Lefebvres representa
Page 80 and 81: nerna löper genom de fysiska och s
Page 82 and 83: linjen regere fines i sig själv. S
Page 84 and 85: Kulturellt (och lingvistiskt) kapit
Page 86 and 87: tänka och orientera sig i den soci
Page 88 and 89: ”etablerade och outsiders” utif
Page 90 and 91: ders genom skillnader i socialt kap
Page 94 and 95: invandrartätt område med dåligt
Page 96 and 97: Medierad folklore står för muntli
Page 98 and 99: de förmedlar upplevelser på ett g
Page 100 and 101: spelet dem emellan möjligheter att
show all

Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?