Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

Recommendations

Info

tänka och orientera sig i den sociala världen. 51 Dispositionerna inpräglas gradvis genom lärande. Habitus har karaktären av slitstarkhet och hållbarhet till följd av dess integrerande egenskaper. Eftersom handlingsmönstren är seglivade förstås habitus som förkroppsligat kapital. Kort sagt, habitus definieras av kapitalvolymen, sammansättningen och förändringen av ägodelarna över tid. 52 Habitus är ett kapitalskapande instrument och med sitt habitus kan individen öka sitt kapital eller växla mellan olika kapitalformer. 53 Habitus är förkroppsligade nödvändigheter. 54 Habitus – systemet av dispositioner som erbjuder möjligheter att förvärva egenskaper som från början inte var nödvändiga – är en förmedling som gör att bestämda positioner i det sociala rummet är knutna till bestämda smaker. 55 Smaken som utmärker en viss grupp är alltid avsmak för andras smak. 56 Därför är vardagslivet en kamp om vem som bestämmer vad som är den goda och legitima smaken. Smak – alternativt preferenser – är en potent form av social kontroll. Det finns inget enklare sätt att få folk att sluta med en sak, än genom att säga att det är låg smak, inte ”coolt” eller ”gauch”, säger Howard S Becker i Bourdieus andemening. 57 För Bourdieu finns det tre typer av smak: den rena, den genomsnittliga och den populära. 58 Den rena och legitima smaken med legitima kulturobjekt återfinns i allmänhet bland den dominerande klassen vars utbildningskapital är som störst. Genomsnittssmaken inriktar sig på mindre värdefulla och vanligare objekt. Den populära eller vulgära smaken representeras av kulturformer som sjunkit i värde på grund av masskonsumtionen. Sammantaget finns två fraktioner i smakspelet: den legitima genomsnittssmaken och smaklösheten. Smaken är som synes godtycklig och det är endast i dess sociala bestämning som smaken går att fastställa. 59 Att sociala distinktioner upprättas genom smak och smaklöshet framkommer av J P Roos och Keijo Rahkonen som vill markera att smaken är ett maktinstrument eftersom den dominerande klassen dominerar med sin smak. 60 Följaktligen bidrar habitus till formeringarna i rummet av sociala positioner: positioner som är mer eller mindre statiska till följd av att habitus bidrar till de ”sega” strukturerna i den sociala miljön. Enligt Järvinen är habitus också en länk mellan de sociala och de mentala strukturerna. 61 Till viss del är det riktigt att det symboliska kapitalet 51 Broady (1998), s. 13. 52 Bourdieu (1979/2003), s. 114. 53 Roos & Rahkonen (1985), s. 215. 54 Bourdieu (1991), s. 298. 55 Broady & Palme (1991), s. 19. 56 Ibid., s. 20. 57 Becker (1998), s. 108. 58 Roos & Rahkonen (1985), s. 216. 59 Bjurström, Erling (1997), Noteringar om det (post)moderna smakspelet, arbetspapper, s. 3. 60 Roos & Rahkonen (1985), s. 216. 61 Järvinen (2003), s. 410-411. 86
måste förkroppsligas, för det symboliska kapitalet som tankemässigt ligger närmast Lefebvres imaginära rum måste göras synligt för att det skall tillskrivas ett värde. 62 Livsstilarnas rum Av Pierre Bourdieus fyra rum är livsstilarnas rum det minst tröga. Han menar att livsstilarnas rum är detsamma som den representerade sociala världen. 63 Livsstilar – som en slags vana för hur livet skall levas – ingår i hans system av särskiljande tecken, det vill säga smakerna. 64 Livsstilarnas rum är en karta över smakens fördelning upprättad på grundval av statistik över kulturkonsumtion, matvanor, fritidsintressen et cetera. 65 Således karakteriseras även livsstilarnas rum av distinktionerna. Avslutningsvis, i syfte att ringa in det mindre tröga i livsstilarnas rum och därmed knyta an till Lefebvres imaginära rum förslås studier av den sannolikt oprövade varianten av symboliskt kapital, nämligen ”rumsligt symboliskt kapital”. Avslutningsvis – som en konklusion av ”distinktioner” – föreslogs studier av ett ännu icke prövat synsätt på rum och kapital, närmare bestämt rumsligt symboliskt kapital. Därför diskuteras härnäst denna variant av symboliskt kapital. Rumsligt symboliskt kapital Kapitlet har hittills avhandlat grundbegreppen bebyggelse, befolkning och bilder samt Henri Lefebvres fysiskt, socialt och imaginärt rum. Därefter följde ett avsnitt som inte riktigt motsvarade grundbegreppens distinktioner och helhetsperspektiv vad gäller bilder och det imaginära rummet. Förklaringen var att avsnitten om Pierre Bourdieus begrepp distinktioner belyste ofullkomligheter vad gäller mentala bilder. Därför föreslogs studier av det sannolikt oprövade synsättet på rum och kapital, närmare bestämt som rumsligt symboliskt kapital. Rumsligt symboliskt kapital är en utveckling av Pierre Bourdieus terminologi och grundar sig på kapitalvolymen i ord av karisma och stigma. Det vill säga att Bourdieus symboliska kapital sätts i ett rumsligt sammanhang. Som utgångspunkt för analyserna av stadsdelarna Öster, Norrby och Nyfors, diskuteras rumsligt symboliskt kapital ur tre perspektiv: först begreppsparet 62 I förbindelser mellan Pierre Bourdieu och Henri Lefebvre finns en åtskillnad mellan respektive habitusbegrepp. I Lefebvres mening är habitus av teoretisk och intellektuell karaktär i närhet till imaginära rummet och representationer av rum. Bourdieus habitusbegrepp, som förkroppsligade vanor, har däremot sin motsvarighet i Lefebvres term intuitus, interiör, som ligger till grund för handling och rumslig praktik. (Lefebvre, 1991, s. 239). 63 Bourdieu (1991), s. 298. 64 Ibid., s. 299. 65 Broady & Palme (1991), s. 19. 87
Page 1:
Bra läge men dåligt rykte
Page 4 and 5:
Dissertation presented at Uppsala U
Page 6 and 7:
6 Områdesbilder (imaginära rummet
Page 8 and 9:
iges Sociologförbunds årsmöte 20
Page 11 and 12:
Del 1. Prolog Avhandlingen består
Page 13 and 14:
1. Stadsdelen Öster den 2 septembe
Page 15 and 16:
1. Stora strukturer definierar milj
Page 17 and 18:
på Öster undrade han varför alla
Page 19 and 20:
På Öster förenades två processe
Page 21 and 22:
Samlingsplatser och organiserandet
Page 23 and 24:
man tog med sig frön från hemlän
Page 25 and 26:
Sammanfattningsvis genomfördes fö
Page 27 and 28:
Förnyelsen av Öster initierades b
Page 29 and 30:
toriska nätverket var utbyggt av o
Page 31 and 32:
9. Östers café och livsmedelsbuti
Page 33 and 34:
2. Syfte, problem och disposition V
Page 35 and 36: Avhandlingen har två syften. Det f
Page 37 and 38: 3. Den metodologiska ansatsen Metod
Page 39 and 40: Hur kan stadsdelarna förstås som
Page 41 and 42: vägledande teoretiska begreppen an
Page 43 and 44: kans och konsekvenser för åtfölj
Page 45 and 46: och lägenhetsavgångar, inkluderad
Page 47 and 48: känns tryckande? Ekecrantz och Ols
Page 49 and 50: undersöks med frågan: är data ä
Page 51 and 52: Tidning 1960-1973 är pressdata öv
Page 53 and 54: statistiska årsböcker från ett a
Page 55 and 56: observationer, intervjuer och inhä
Page 57 and 58: konfidentialitet har uppnåtts geno
Page 59 and 60: tid. 44 Följaktligen förmedlar be
Page 61 and 62: att sedan konstruera en gemensam be
Page 63 and 64: Källor Avsnittet om källor avhand
Page 65: utverka exakta definitioner. Men en
Page 68 and 69: Till sist, vilka ställningstagande
Page 70 and 71: mera. Naturligtvis får inte heller
Page 72 and 73: Bebyggelse och befolkning Tankesche
Page 74 and 75: också brister: Gångtunneln under
Page 76 and 77: handlingar äger rum. Det vill säg
Page 78 and 79: vis förenas i Lefebvres representa
Page 80 and 81: nerna löper genom de fysiska och s
Page 82 and 83: linjen regere fines i sig själv. S
Page 84 and 85: Kulturellt (och lingvistiskt) kapit
Page 88 and 89: ”etablerade och outsiders” utif
Page 90 and 91: ders genom skillnader i socialt kap
Page 92 and 93: er som poliser et cetera. Den infor
Page 94 and 95: invandrartätt område med dåligt
Page 96 and 97: Medierad folklore står för muntli
Page 98 and 99: de förmedlar upplevelser på ett g
Page 100 and 101: spelet dem emellan möjligheter att
show all

Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?