Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

elation och social struktur. 41 Hans tankeschema bygger också på att den
sociala verkligheten är stadd i förändring och att ordning uppstår tack vare
förändring. 42 Att det sociala rummet är mindre trögt än det fysiska rummet
förklarar habitatbegreppets läge i figur 1.
Habitat står alltså i förbindelse med habitus och rummet av sociala positioner.
Därmed är rummet av sociala positioner ett system av relationer mellan
positioner som intas av olika grupper (klasser, klassfraktioner, yrkesgrupper).
43 Rummet är inte helt statiskt eftersom det är förbundet med habitus
som ett system av dispositioner för att tänka och handla. I sin tur är habitus
förbundet med livsstilarnas rum som är mer flyktigt än de föregående
kategorierna.
Att institutionalisera – det vill säga att ge en social definition – är att
framställa och skapa gränser. Eftersom habitat och habitus står i ömsesidigt
förhållande till varandra ingår också boendet i distinktionsspelet. Habitat –
det vill säga bebyggelsen och boendet – intar alltså en plats i distinktionsspelet.
Tydligt framgår detta i habitatet Öster som ligger avgränsat på andra
sidan järnvägen, eftersom Öster ligger i ett perifert men centralt läge i Gävles
stadsbebyggelse. Habitatet är alltså synligt för omgivningen, men inte
eftertraktat till följd av områdets dåliga rykte (enligt inledningskapitlet).
Distinktionen finns således i alla rum.
Rummet av sociala positioner
Hur inreder Pierre Bourdieu rummet av sociala positioner, som förslagsvis
inordnas bredvid bebyggelse och befolkning, och bredvid fysiska och sociala
rum i betydelser av rumslig praktik? Bourdieus rum av sociala positioner
danas av volymer av ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital. I
det följande ges en summarisk beskrivning av de tre förstnämnda begreppen.
Därefter påvisas det symboliska kapitalets anknytning till det imaginära
rummet.
Ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital
Allmänt sett är kapital materiella och symboliska tillgångar. 44 Till det ekonomiska
kapitalet hör finansiella och materiella resurser och i intäkterna
återspeglas också en socioekonomisk tillhörighet.
Socialt kapital är kontaktnätet, det vill säga sociala resurser som släktband,
vänskapsförbindelser, grannar, kontakter och så kallad kåranda. Att ha
ett arbete eller inte, utanförskap och isolering, påverkar det sociala kapitalet,
liksom engagemang i föreningslivet.
41 Carle, Jan (2004) ”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion”, i Månson, Per (red.)
Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar och teoretiker, Stockholm: Prisma, s. 405-
406.
42 Ibid., s. 411.
43 Broady & Palme (1991), s. 19.
44 Broady, Donald (red.) (1998), Kulturens fält, Göteborg: Daidalos, s. 13.
83