Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

Humblas (red.) Ur Gävle stads historia: utgiven 1946 till 500-årsjubileet
(1946), Ture Karlströms Gävle stadsbild: bebyggelsehistoria och samhällsutveckling
till 1900-talets början (1974), Birgitta Svenssons 400 år stadsplanering
(1984), Håkan Attius (red.) Den samtida historien: Studier till
Gävles 550-årsjubileum 1996 (1995), Jan Sterners Från Gästrikland: Gatunamn
och Gävlehistoria (1997), Gösta Carlestams … och staden reser sig ur
havet: en berättelse om Gävles 550-åriga historia genom dess kartor (1996)
och medlemsbladet Hembygd Gävle utgiven av Hembygdsföreningen Gävle
Gille (2002). Sammantaget är stadsdelen Öster hittills tämligen ouppmärksammad
i Gävlelitteraturen.
Däremot uppmärksammas Nyfors i Bror-Erik Ohlssons Nyfors förr och
nu (1985) och delvis i Bror-Erik Ohlsson, Christer Ericsson och Ulf Magnussons,
Eskilstuna historia: 1800-talet och 1900-talet (2002).
I likhet med Nyfors har texter om Norrby omskrivits på historiska bevekelsegrunder,
då med tyngdpunkten på gamla Norrby. Föreningen Gamla
Norrbygärdepojkar har ibland annat Gamla Norrbygärdepojkar berättar
(1973) och Norrbygärde i våra hjärtan (2003) betonat uppväxtmiljön i och
minnesberättelser om den gamla textilarbetarstadsdelen Norrby. Allt som allt
har det skrivits böcker och skrifter om Norrby och Nyfors, alltmedan Öster
knappt uppmärksammats i litteraturen.
48
Källor
Avhandlingens historiska och sociologiska problemområde är avgörande för
valet av datatyper. Avsnittet om källorna – det vill säga det empiriska material
som legat till grund för avhandlingen – disponeras i fyra avdelningar.
Först diskuteras kriterier för källkritik, därefter pressmaterial samt arkiverat
material och avslutningsvis fältdata som intervjuer och observationer.
Kriterier för källkritik
Medier, dokument och fältstudier är dokumentära. Alla är de källor som
uttrycker syften och blir till stödjepunkter för individuella, organisatoriska
eller samhälleliga händelseförlopp, anför John Scott i A Matter of Record:
Documentary Sources in Social Research. 24 Med vetskap om att dessa källor
kan såväl frilägga strider bakom eventuella skenbara samförstånd som generera
handlingar för aktörer i deras dagliga värv, torde dessa dokumentära
källor genomgå källkritik.
Scott ställer upp fyra kriterier för källkritik, närmare bestämt tillförlitlighet,
trovärdighet, representativitet och mening. Tillförlitligheten hos en källa
24
Scott, John (1990), A Matter of Record: Documentary Sources in Social Research, Cambridge:
Polity Press, s. 11.