Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

Recommendations

Info

vis förenas i Lefebvres representationer. Eftersom Lefebvre är vag inför kopplingen mellan det levda rummet och representationer av rum, föreslås att Lefebvres diffusa representationsbegrepp hålls liktydigt med begreppet bilder av sociomateria (figur 1). Rum, tid, tröghet Det tänkbara både begränsas och expanderar med rummens relationer. Genom samspelet mellan rummen förändrar livsvillkoren för individerna, som efter den fysiska och sociala förnyelsen av Öster eller efter den tidigare genomförda totalsaneringen av stadsdelen. Eftersom rummen inte är några isolat ger samspelet dem emellan tillfällen till att förvandla är till blir. Rum är alltså tid. Produktion av rum producerar historia: om rum är producerat och om det är en produktiv process är det fråga om historia, säger Lefebvre. 20 Ergo, i samspelet mellan rumstriaden fysiska, sociala och imaginära rum alstras således historia som ett kollektivt minne i tid och rum, det vill säga att företeelser och angelägenheter måste förstås i deras tidssammanhang av rumslig praktik, det levda rummet och representationer av rum. Om Lefebvres produktion av rum genererar historia, måste alltså tiden, den dynamiska aspekten, tas med i beaktandet av de fysiska, sociala och mentala rummen. Föränderlighetens lagar är dock svårare att förstå än oföränderlighetens lagar, menar Johan Asplund. 21 Ett sätt att förstå föränderlighetens lagar är att utgå från de föreslagna grundbegreppen bebyggelse, befolkning och bilder. Trots att begreppen är vida till omfånget framgår att bebyggelsen i det fysiska rummet är mer trög, stabil och preciserad till sin form, än vad befolkningen i det sociala rummet och bilderna i det imaginära rummet är med sina egenskaper av föränderlighet (figur 1). 22 Med avseende på den rumsliga trögheten är marken mer fixerad och preciserad vid en plats än befolkningen och bilderna. Med andra ord har bilder och föreställningar – det vill säga det imaginära rummet – lättare att cirkulera än ett fixerat markområde. Genom bilder, föreställningar och berättelser kan således både idealisering och förtal ske av platser man aldrig tidigare besökt, allra helst med tanke på informationssystemens indirekta delgivanden av betydelser och mening. 23 Hur produceras då mening? Den frågan får ligga till grund för ytterligare systematiseringar av de teoretiska perspektiven. Detta sker härnäst utifrån det sociologiska spåret. 20 Lefebvre (1991), s. 46. 21 Asplund, Johan (1968), Sociala egenskapsrymder: en introduktion i formaliseringsteknik för sociologer. Uppsala: Argos; Solna: Seelig, s. 186. 22 Jämför Østerberg (1971/1977), s. 38. 23 Jämför Finnegan, Ruth (1998/2004), Tales of the city: a study of narrative and urban life, Cambridge: Cambridge university press. 78
Från rumsbegrepp till sociologi Henri Lefebvre inriktar sig i huvudsak på de sociala och imaginära rummen i sin teori om ”produktion av rum”. Alltmedan han intar en filosofisk hållning till det sociala livet, står Dag Østerbergs samhällsteori – om makt och sociomateria – mer på empirins grunder. Sociomaterian finns inom samhällets tröga handlingsfält, det vill säga i ett läge mellan det fysiska rummet och det sociala rummet (figur 1). 24 Den sociomateriella strukturen återspeglas i tänkandet, eller med andra ord, att bebyggelsen avspeglas i verksamheter och föreställningar. Det vill säga att den sociala aspekten av sociomateria inrymmer tänkbarheter till omdaning av materia och gränslinjer. Det är från våra förnimmelser som vetenskapen bör låna elementen till sina grunddefinitioner, med andra ord från de sociala fenomen ”som frambringats genom en legitim induktion”, menar Émile Durkheim. 25 Østerbergs samhällsteori om sociomateria är mer empiriskt inriktad än vad Lefebvre är i sin teori, eftersom Østerberg tar hänsyn till materiella och sociala trögheter samt att samhället återspeglas i det materiella som landskap, infrastruktur och befolkningsfördelning. I syfte att utvidga avhandlingens teoretiska perspektiv från rumsbegrepp till sociologi, ställs frågan om vem eller vilka som framhävt trögheter och betvingande strukturer i de fysiska, sociala och imaginära rummen. Ett förhandsbesked ges i dispositionen av avsnittet: i ”distinktioner” med Pierre Bourdieus ordalydelser och därefter ”rumsligt symboliskt kapital” med begrepp hämtade från Norbert Elias och John L Scotson samt Erving Goffman. Distinktioner Till Pierre Bourdieus begrepp hör bland annat distinktion, habitus, fält, de ekonomiska, sociala, kulturella och symboliska kapitalen samt habitat. För avhandlingens teoretiska perspektiv föreslås att habitat – vars innebörd beskrivs senare – likställs med grundbegreppet bebyggelse och Henri Lefebvres fysiska rum (figur 1). I Bourdieus formuleringar finns också ett samband mellan habitat och habitus: ”If the habitat shapes habitus, the habitus also shapes the habitat”. 26 Habitat och habitus betingar alltså varandra. Kärnan i Bourdieus distinktionsbegrepp är att rummet av sociala positioner och livsstilarnas rum förbinds genom habitus (figur 1). 27 Följaktligen ingår både habitat och habitus i distinktionerna, det vill säga att distinktio- 24 Jämför Østerberg (1971/1977), s. 38. 25 Durkheim, Émile (1895/1991), ”Sociologins metodregler”, i Tre klassiska texter, Göteborg: Bokförlaget Korpen, s. 47 och 111. 26 Bourdieu, Pierre (1999), ”Site effects” i Bourdieu, Pierre, et al., The weight of the world: social suffering in contemporary society, Stanford, California: Stanford University Press, s. 128. 27 Broady, Donald & Palme, Mikael (1991) ”Förord”, i Bourdieu, Pierre (1991), Kultursociologiska texter, Stockholm: Brutus Östling Bokförlag Symposion AB, s. 19. 79
Page 1:
Bra läge men dåligt rykte
Page 4 and 5:
Dissertation presented at Uppsala U
Page 6 and 7:
6 Områdesbilder (imaginära rummet
Page 8 and 9:
iges Sociologförbunds årsmöte 20
Page 11 and 12:
Del 1. Prolog Avhandlingen består
Page 13 and 14:
1. Stadsdelen Öster den 2 septembe
Page 15 and 16:
1. Stora strukturer definierar milj
Page 17 and 18:
på Öster undrade han varför alla
Page 19 and 20:
På Öster förenades två processe
Page 21 and 22:
Samlingsplatser och organiserandet
Page 23 and 24:
man tog med sig frön från hemlän
Page 25 and 26:
Sammanfattningsvis genomfördes fö
Page 27 and 28: Förnyelsen av Öster initierades b
Page 29 and 30: toriska nätverket var utbyggt av o
Page 31 and 32: 9. Östers café och livsmedelsbuti
Page 33 and 34: 2. Syfte, problem och disposition V
Page 35 and 36: Avhandlingen har två syften. Det f
Page 37 and 38: 3. Den metodologiska ansatsen Metod
Page 39 and 40: Hur kan stadsdelarna förstås som
Page 41 and 42: vägledande teoretiska begreppen an
Page 43 and 44: kans och konsekvenser för åtfölj
Page 45 and 46: och lägenhetsavgångar, inkluderad
Page 47 and 48: känns tryckande? Ekecrantz och Ols
Page 49 and 50: undersöks med frågan: är data ä
Page 51 and 52: Tidning 1960-1973 är pressdata öv
Page 53 and 54: statistiska årsböcker från ett a
Page 55 and 56: observationer, intervjuer och inhä
Page 57 and 58: konfidentialitet har uppnåtts geno
Page 59 and 60: tid. 44 Följaktligen förmedlar be
Page 61 and 62: att sedan konstruera en gemensam be
Page 63 and 64: Källor Avsnittet om källor avhand
Page 65: utverka exakta definitioner. Men en
Page 68 and 69: Till sist, vilka ställningstagande
Page 70 and 71: mera. Naturligtvis får inte heller
Page 72 and 73: Bebyggelse och befolkning Tankesche
Page 74 and 75: också brister: Gångtunneln under
Page 76 and 77: handlingar äger rum. Det vill säg
Page 80 and 81: nerna löper genom de fysiska och s
Page 82 and 83: linjen regere fines i sig själv. S
Page 84 and 85: Kulturellt (och lingvistiskt) kapit
Page 86 and 87: tänka och orientera sig i den soci
Page 88 and 89: ”etablerade och outsiders” utif
Page 90 and 91: ders genom skillnader i socialt kap
Page 92 and 93: er som poliser et cetera. Den infor
Page 94 and 95: invandrartätt område med dåligt
Page 96 and 97: Medierad folklore står för muntli
Page 98 and 99: de förmedlar upplevelser på ett g
Page 100 and 101: spelet dem emellan möjligheter att
show all

Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?