Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory
Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory
Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
er som poliser et cetera. Den informella kontrollen är en mer subtil form av<br />
social kontroll och baseras bland annat på <strong>dåligt</strong> <strong>rykte</strong>. Goffman säger det<br />
inte, <strong>men</strong> denna avhandling håller skvaller som en form av informell kontroll<br />
utifrån Elias och Scotsons studie av Winston Parva. 78 I fråga om informell<br />
kontroll spelar media en central roll. Genom ett urval av dramatiserade korrekta<br />
eller inkorrekta sakförhållanden förmedlas såväl fördelaktiga som<br />
ofördelaktiga bilder till allmänheten. Via media kommer alltså karisma och<br />
stigma till vardagen.<br />
Karisma, stigma och information är alltså aspekter av social kontroll. Via<br />
media blir individen omtalad som känd, erkänd eller ökänd. I fall av stigma<br />
och karisma blir således media utslagsgivande vad gäller modernt skvaller<br />
respektive idealiserande bilder och berättelser. I denna spatiala värld av regioner,<br />
platser och befolkning befinner sig den stigmatiserade, med möjlighet<br />
att hantera sin identitet genom informationskontroll. Beträffande Öster handlar<br />
det om att förmedla positiva bilder av stadsdelsförnyelsen med anledning<br />
av planerna på den attraktiva bostadsbebyggelsen i kajkants<strong>läge</strong> på Alderhol<strong>men</strong><br />
och Gävle Strand. Med andra ord inbegrips identitet, information<br />
och kontroll i rumsligt symboliskt kapital.<br />
Avslutning<br />
Hittills har kapitlet om de teoretiska utgångspunkterna bildat tre grundbegrepp<br />
och sedan ställt dem i relation till ett antal andra sociologiska begrepp<br />
återgivna i ett schema av rumslig tröghet (figur 1). För det första gäller det<br />
en kategori bestående av bebyggelse, det fysiska rummet, rumslig praktik,<br />
habitat och bostadsområde. För det andra befolkning, det sociala rummet,<br />
livsstilarnas rum, habitus, rummet av sociala positioner, etablerade och outsiders<br />
samt stigma. För det tredje och slutligen har bilder och det imaginära<br />
rummet analyserats. Tydligt är att kategorin bilder och imaginärt rum inte är<br />
lika undersökt som de övriga kategorierna. Henri Lefebvre inriktar sig på det<br />
imaginära rummet som det levda rummet. Hos Pierre Bourdieu igenkänns<br />
det imaginära rummet som symboliskt kapital, även om han inte formulerar<br />
det i ord av rumsligt symboliskt kapital. Avsnittet har alltså visat att begreppet<br />
symboliskt kapital går att använda i ett rumsligt sammanhang. Sammantaget<br />
är produktion av <strong>men</strong>ing ett centralt tema för det imaginära rummet.<br />
Med tanke på <strong>men</strong>ing och föreställningar följer närmast ett avsnitt om urban<br />
folklore.<br />
Urban folklore<br />
Frågan om <strong>men</strong>ing är central för hela samhällsvetenskapliga forskningsprocessen.<br />
79 Frågan är vad som sker i det gränslösa imaginära rummet vad gäller<br />
78<br />
Elias & Scotson (1965/1977/1994), s. 35.<br />
79<br />
Scott, John (1990), A Matter of Record: docu<strong>men</strong>tary sources in social research. Cambridge:<br />
Polity Press, s. 54.<br />
92
Change language