Bra läge men dåligt rykte - Cultural Planning Laboratory

Från rumsbegrepp till sociologi
Henri Lefebvre inriktar sig i huvudsak på de sociala och imaginära rummen i
sin teori om ”produktion av rum”. Alltmedan han intar en filosofisk hållning
till det sociala livet, står Dag Østerbergs samhällsteori – om makt och sociomateria
– mer på empirins grunder. Sociomaterian finns inom samhällets
tröga handlingsfält, det vill säga i ett läge mellan det fysiska rummet och det
sociala rummet (figur 1). 24 Den sociomateriella strukturen återspeglas i tänkandet,
eller med andra ord, att bebyggelsen avspeglas i verksamheter och
föreställningar. Det vill säga att den sociala aspekten av sociomateria inrymmer
tänkbarheter till omdaning av materia och gränslinjer.
Det är från våra förnimmelser som vetenskapen bör låna elementen till
sina grunddefinitioner, med andra ord från de sociala fenomen ”som frambringats
genom en legitim induktion”, menar Émile Durkheim. 25 Østerbergs
samhällsteori om sociomateria är mer empiriskt inriktad än vad Lefebvre är i
sin teori, eftersom Østerberg tar hänsyn till materiella och sociala trögheter
samt att samhället återspeglas i det materiella som landskap, infrastruktur
och befolkningsfördelning.
I syfte att utvidga avhandlingens teoretiska perspektiv från rumsbegrepp
till sociologi, ställs frågan om vem eller vilka som framhävt trögheter och
betvingande strukturer i de fysiska, sociala och imaginära rummen. Ett förhandsbesked
ges i dispositionen av avsnittet: i ”distinktioner” med Pierre
Bourdieus ordalydelser och därefter ”rumsligt symboliskt kapital” med begrepp
hämtade från Norbert Elias och John L Scotson samt Erving Goffman.
Distinktioner
Till Pierre Bourdieus begrepp hör bland annat distinktion, habitus, fält, de
ekonomiska, sociala, kulturella och symboliska kapitalen samt habitat. För
avhandlingens teoretiska perspektiv föreslås att habitat – vars innebörd beskrivs
senare – likställs med grundbegreppet bebyggelse och Henri Lefebvres
fysiska rum (figur 1). I Bourdieus formuleringar finns också ett samband
mellan habitat och habitus: ”If the habitat shapes habitus, the habitus also
shapes the habitat”. 26 Habitat och habitus betingar alltså varandra.
Kärnan i Bourdieus distinktionsbegrepp är att rummet av sociala positioner
och livsstilarnas rum förbinds genom habitus (figur 1). 27 Följaktligen
ingår både habitat och habitus i distinktionerna, det vill säga att distinktio-
24 Jämför Østerberg (1971/1977), s. 38.
25 Durkheim, Émile (1895/1991), ”Sociologins metodregler”, i Tre klassiska texter, Göteborg:
Bokförlaget Korpen, s. 47 och 111.
26 Bourdieu, Pierre (1999), ”Site effects” i Bourdieu, Pierre, et al., The weight of the world:
social suffering in contemporary society, Stanford, California: Stanford University Press, s.
128.
27 Broady, Donald & Palme, Mikael (1991) ”Förord”, i Bourdieu, Pierre (1991), Kultursociologiska
texter, Stockholm: Brutus Östling Bokförlag Symposion AB, s. 19.
79