Färdmedelsfördelning för resor till framtidens ... - Lunds kommun
Färdmedelsfördelning för resor till framtidens ... - Lunds kommun
Färdmedelsfördelning för resor till framtidens ... - Lunds kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
16<br />
Trivector Traffic<br />
Utgångspunkt <strong>för</strong> färdmedels<strong>för</strong>delning av sysselsattas Lundabors <strong>resor</strong><br />
<strong>Färdmedels<strong>för</strong>delning</strong>en <strong>för</strong> Lundabors <strong>resor</strong> <strong>till</strong> dagens Ideon/Brunnshög<br />
är hämtat från RVU Syd.<br />
Effekter av höjdskillnader<br />
Uppskattning av effekten av höjdskillnader utgår från att 4 m höjdskillnad<br />
ger 1 minuts längre restid. Med en genomsnittlig höjdskillnad på 10<br />
meter mellan dagens Ideon/Brunnshög och <strong>framtidens</strong> Brunnshög samt<br />
en reshastighet på cykel på 15 km/h motsvarar höjdskillnaden 625 m<br />
längre resväg. En resa <strong>till</strong>/från Lund C blir då ca 4,5 km lång.<br />
Från RVU syd kan tolkas att ca 30 % av <strong>resor</strong>na på 4,5 km sker med cykel<br />
(bedömning bygger på färdmedels<strong>för</strong>delningar från klassen 1-5 km).<br />
Totalt uppskattas att 37 % av alla <strong>resor</strong> på 4,5 km ske med G/C.<br />
Påverkan av ökad turtäthet<br />
Dagens 10-minuterstrafik kommer i framtiden att ersättas av 6-minuterstrafik,<br />
vilket kommer att höja attraktiviteten av kollektivtrafiken.<br />
Påverkan av ökad turtäthet på boendes <strong>resor</strong> ges i Tabell 4-3.<br />
Tabell 4-3. Påverkan av ökad turtäthet på färdmedels<strong>för</strong>delningen <strong>för</strong> sysselsatta Lundabor i <strong>framtidens</strong><br />
Brunnshög.<br />
Bil Koll G/C<br />
38% 26% 36%<br />
Ökad turtäthet<br />
Effekten av en ökad turtäthet från 10-miniterstrafik <strong>till</strong> 6minuterstrafik<br />
är beräknad med hjälp av priselasticiteten, dvs<br />
sambandet mellan hur efterfrågan <strong>för</strong>ändras när kostnaden (i detta<br />
fall restiden) <strong>för</strong>ändras.<br />
Enligt beräkningarna ger <strong>för</strong>ändringen i turtäthet en resandeökning<br />
med kollektivtrafiken på 7 %.<br />
En sämre restidskvot mellan cykel och bil än <strong>Lunds</strong> genomsnitt<br />
gör att nya kollektivtrafik<strong>resor</strong> antas <strong>till</strong> 60 % komma från G/C<br />
och <strong>till</strong> 40 % komma från bil.<br />
Påverkan av spårfaktor<br />
Den så kallade spårfaktorn används <strong>för</strong> att ta hänsyn <strong>till</strong> att kollektivtrafik på<br />
spår är attraktivare än kollektivtrafik med buss.<br />
Spårfaktorns påverkan på sysselsatta Lundabors <strong>resor</strong> ges i Tabell 4-4.