25.09.2013 Views

Färdmedelsfördelning för resor till framtidens ... - Lunds kommun

Färdmedelsfördelning för resor till framtidens ... - Lunds kommun

Färdmedelsfördelning för resor till framtidens ... - Lunds kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

16<br />

Trivector Traffic<br />

Utgångspunkt <strong>för</strong> färdmedels<strong>för</strong>delning av sysselsattas Lundabors <strong>resor</strong><br />

<strong>Färdmedels<strong>för</strong>delning</strong>en <strong>för</strong> Lundabors <strong>resor</strong> <strong>till</strong> dagens Ideon/Brunnshög<br />

är hämtat från RVU Syd.<br />

Effekter av höjdskillnader<br />

Uppskattning av effekten av höjdskillnader utgår från att 4 m höjdskillnad<br />

ger 1 minuts längre restid. Med en genomsnittlig höjdskillnad på 10<br />

meter mellan dagens Ideon/Brunnshög och <strong>framtidens</strong> Brunnshög samt<br />

en reshastighet på cykel på 15 km/h motsvarar höjdskillnaden 625 m<br />

längre resväg. En resa <strong>till</strong>/från Lund C blir då ca 4,5 km lång.<br />

Från RVU syd kan tolkas att ca 30 % av <strong>resor</strong>na på 4,5 km sker med cykel<br />

(bedömning bygger på färdmedels<strong>för</strong>delningar från klassen 1-5 km).<br />

Totalt uppskattas att 37 % av alla <strong>resor</strong> på 4,5 km ske med G/C.<br />

Påverkan av ökad turtäthet<br />

Dagens 10-minuterstrafik kommer i framtiden att ersättas av 6-minuterstrafik,<br />

vilket kommer att höja attraktiviteten av kollektivtrafiken.<br />

Påverkan av ökad turtäthet på boendes <strong>resor</strong> ges i Tabell 4-3.<br />

Tabell 4-3. Påverkan av ökad turtäthet på färdmedels<strong>för</strong>delningen <strong>för</strong> sysselsatta Lundabor i <strong>framtidens</strong><br />

Brunnshög.<br />

Bil Koll G/C<br />

38% 26% 36%<br />

Ökad turtäthet<br />

Effekten av en ökad turtäthet från 10-miniterstrafik <strong>till</strong> 6minuterstrafik<br />

är beräknad med hjälp av priselasticiteten, dvs<br />

sambandet mellan hur efterfrågan <strong>för</strong>ändras när kostnaden (i detta<br />

fall restiden) <strong>för</strong>ändras.<br />

Enligt beräkningarna ger <strong>för</strong>ändringen i turtäthet en resandeökning<br />

med kollektivtrafiken på 7 %.<br />

En sämre restidskvot mellan cykel och bil än <strong>Lunds</strong> genomsnitt<br />

gör att nya kollektivtrafik<strong>resor</strong> antas <strong>till</strong> 60 % komma från G/C<br />

och <strong>till</strong> 40 % komma från bil.<br />

Påverkan av spårfaktor<br />

Den så kallade spårfaktorn används <strong>för</strong> att ta hänsyn <strong>till</strong> att kollektivtrafik på<br />

spår är attraktivare än kollektivtrafik med buss.<br />

Spårfaktorns påverkan på sysselsatta Lundabors <strong>resor</strong> ges i Tabell 4-4.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!