Rapport Utvärdering av sökandeombudsmannen vid Migrationsverket
Rapport Utvärdering av sökandeombudsmannen vid Migrationsverket
Rapport Utvärdering av sökandeombudsmannen vid Migrationsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HUR VERKSAMHETEN HAR FUNGERAT<br />
En självklar förklaring till den ojämna fördelningen <strong>av</strong> bemötandefall utgörs <strong>av</strong> att<br />
antalet sökandeärenden skiljer sig mellan de olika verksamheterna och att verksamheter<br />
med många sökande tenderar att får ett större antal klagomål än andra. Av<br />
denna anledning är det inte förvånande att flertalet klagomål berör tillståndsenheterna,<br />
som är en mycket omfattande verksamhet, och att en betydligt mindre andel<br />
berör mindre verksamheter som t.ex. förvarsverksamheten.<br />
I samtalen med några <strong>av</strong> våra intervjuade har det också framkommit andra möjliga<br />
förklaringar. En betydelsefull förklaring utgör sannolikt de olika sökandegruppernas<br />
bakgrund och kännedom om det svenska samhället. På tillståndsenheterna, där t.ex.<br />
ansökan om anhöriginvandring sker, har sökande ofta befunnit sig i Sverige under en<br />
längre tid än t.ex. asylsökande <strong>vid</strong> mottagnings- och asylprövningsenheterna. Hos<br />
tillståndssökande är sannolikt kunskaperna om rättigheter och möjligheter i det<br />
svenska migrationssystemet större och de språkliga och kulturella barriärerna lägre.<br />
Av denna anledning kan tillståndssökande ha större reella möjligheter att utnyttja<br />
sökandeombudsmannafunktionen.<br />
Av diskussioner med några <strong>av</strong> våra intervjuade har också olikheterna i miljön <strong>vid</strong><br />
verksamheterna framförts som en möjlig förklaringsfaktor. Bemötandesituationerna<br />
skulle t.ex. kunna påverkas <strong>av</strong> om det är långa väntetider på platsen, om det råder<br />
tidspress, om det finns rimliga möjligheter till tolkstöd och hur handläggarnas<br />
arbetssituation i allmänhet ser ut.<br />
5.2.2 Hur ärenden tas om hand<br />
Den vanligaste kontakten med <strong>sökandeombudsmannen</strong> sker genom telefon men det<br />
är inte heller ovanlig att sökande tar kontakt genom e-post. Sökandeombudsmannen<br />
ägnar ungefär halva sin tid (<strong>av</strong> 80 procent) åt kontakter med sökanden och bemötandeärendehantering,<br />
den övriga tiden ägnar han framförallt åt information och utbildning.<br />
Den andra experttjänsten, som är på halvtid, försöker om det är möjligt att<br />
vara på plats när <strong>sökandeombudsmannen</strong> reser iväg för deltagande i utbildnings- och<br />
informationsverksamhet. En telefonsvarare är i princip alltid inkopplad där den sökande<br />
kan lämna ett meddelande. Någon <strong>av</strong> sökandeombudsmannafunktionens två<br />
medarbetare försöker då så snart som möjligt ringa upp sökanden eller den som lämnat<br />
meddelandet. Sökandeombudsmannen har angett att han kontrollerar om nya<br />
medelanden lämnats och tar kontakt med dessa personer en till två gånger per dag.<br />
Ombudsmannen motiverar detta arbetssätt med att funktionen på så sätt lättare kan<br />
strukturera sitt arbete. Oftast är det sökanden som själv tagit kontakt men det förekommer<br />
också att någon som bistår den sökande ringer. Det finns också enstaka<br />
exempel på att handläggare har kontaktat ombudsmannen direkt.<br />
29
Change language