Rapport Utvärdering av sökandeombudsmannen vid Migrationsverket
Rapport Utvärdering av sökandeombudsmannen vid Migrationsverket
Rapport Utvärdering av sökandeombudsmannen vid Migrationsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
HUR VERKSAMHETEN HAR FUNGERAT<br />
nationellt och uppfattas per definition vara oberoende den nationella migrationsmyndigheten<br />
i landet. Sökandeombudsmannen har haft ett mycket svårare utgångsläge<br />
och har istället varit tvungen att försöka att påvisa sitt oberoende för att få<br />
förtroende. Bland vissa grupper, framförallt de sökande som upplever stark misstro<br />
mot offentliga myndigheter, kan hindren tänkas vara betydande.<br />
5.2.4.2 Föreställning om beroende har sannolikt begränsat antalet<br />
klagomål<br />
Av intervjuerna att döma finns det sannolikt en grundläggande skepsis bland många<br />
frivilligorganisationer och sökande till en ombudsmannafunktion som utgör en del <strong>av</strong><br />
den myndighet som klagomål riktas mot. Uppfattningen återkommer hos ett stort<br />
antal <strong>av</strong> de personer vi har talat med. Bristen på förtroende har <strong>av</strong> intervjuunderlaget<br />
att döma oftare med en ”föreställning” om funktionens beroende till <strong>Migrationsverket</strong>s<br />
beslutsfattande att göra, än med det faktiska oberoendet funktionen kunnat<br />
uppvisa genom sitt agerande. Hur utbredd denna skepsis är har vi inte närmare kunnat<br />
belysa i studien. Vi bedömer det dock som sannolikt att en sådan misstro medfört<br />
att en andel <strong>av</strong> de sökande inte valt att uttrycka sitt missnöje till <strong>sökandeombudsmannen</strong>,<br />
eller <strong>Migrationsverket</strong> i övrigt. Detta skulle kunna utgöra en delförklaring<br />
till att många intervjuade uppfattat antalet bemötandeärenden som anmärkningsvärt<br />
få.<br />
Det bör också tilläggas att ett antal intervjuade både inom och utanför <strong>Migrationsverket</strong><br />
framhåller att <strong>sökandeombudsmannen</strong> Christer Munter som person haft ett<br />
engagemang, en ärlighet och integritet som gjort honom särskilt lämpad att inneha<br />
befattningen som ombudsman. Sannolikt har Christer Munter också kunnat uppväga<br />
åtminstone något <strong>av</strong> denna förmodade misstro hos de sökande. En extern aktör som<br />
intervjuats uppger exempelvis att Christer Munter utgör den <strong>av</strong>görande orsaken till<br />
att organisationen rekommenderar sökande att ta kontakt med ombudsmannafunktionen.<br />
I övrigt är intervjupersonen skeptisk till funktionens organisatoriska<br />
anknytning till <strong>Migrationsverket</strong>.<br />
5.3 Utrednings- och utvecklingsuppdrag<br />
Utöver den verksamhet som varit knuten till ärendehantering, utbildning och information<br />
har <strong>sökandeombudsmannen</strong> i viss utsträckning involverats i granskning och<br />
utveckling <strong>av</strong> verkets bemötande till de sökande. Bland uppdragen återfinns en<br />
utredning <strong>av</strong> hur personalen <strong>vid</strong> verkets telefonväxel arbetar med etik och bemötande<br />
som <strong>av</strong>rapporterades i juni år 2007 28 . Bland insatserna som <strong>sökandeombudsmannen</strong><br />
28 Uppdraget publicerades i rapporten ”Hur arbetar <strong>Migrationsverket</strong>s telefonister med etik och bemötande” juni 2007<br />
33