Rapport Utvärdering av sökandeombudsmannen vid Migrationsverket

6 Bedömningar och förslag
6.1 Resultat av sökandeombudsmannens arbete
BEDÖMNINGAR OCH FÖRSLAG
Sökandeombudsmannen framhåller i sin rapport för år 2007 att minskning i antalet
inkomna bemötandeärenden mellan åren 2006-2007 skulle indikera att ombudsmannens
arbete med bemötande och etik inom Migrationsverket skulle ha gett
positiva effekter. Vi ställer oss dock frågande till om denna slutsats kan dras av
underlaget. Problemet är att en rad olika faktorer påverkat den tillgängliga statistiken
och att det är svårt att särskilja dessa påverkande faktorer åt. Ett minskat antal inkomna
bemötandeärenden skulle rent hypotetiskt kunna förklaras av brister i informationsinsatser
eller dylikt. Att tidsperioden för statistiken är begränsad och antalet
bemötandeärenden är relativt få medför också att frågetecken kan ställas kring dess
användbarhet i detta sammanhang. Med den tillgängliga statistiken som enda underlag
är det svårt att säga något säkert om vilka resultat sökandeombudsmannens arbete
har gett upphov till för Migrationsverket och de sökande. För att få en något djupare
kunskap om resultatet av sökandeombudsmannens verksamhet har intervjuerna utgjort
ett nödvändigt komplement till statistikmaterialet.
Att döma av intervjuunderlaget har sökandeombudsmannen utgjort en viktig funktion
för de sökande som tagit kontakt med ombudsmannen. Det gäller i synnerhet de
sökande som uttryckt missnöje med bemötandet hos Migrationsverkets personal, där
ombudsmannen följt upp ärendena med närmaste berörda chef. Att det i dessa fall har
funnits en ombudsmannafunktion som, oberoende av handläggningsprocessen,
granskat bemötandet och, vid behov, hjälpt den sökande att få upprättelse har varit
betydelsefullt. Att sökandeombudsmannen i ett enstaka fall valt att inte godta de
närmaste chefernas svar och därmed gått vidare till övre chefsnivåer indikerar även
att funktionen hanterat ärenden med nödvändig integritet. Därutöver förefaller
ombudsmannen ha spelat en viktig roll för de större antal sökande som kontaktat
ombudsmannen i icke bemötanderelaterade ärenden, ärenden som ofta berör
missnöje med beslut fattade av Migrationsverket. Trots att dessa övriga ärenden inte
ingår i sökandeombudsmannens egentliga uppgift, är det vår bedömning att det stöd
ombudsmannen har gett för denna grupp av sökande, i form av samtal, vägledning
och information etc., fyllt ett väsentligt behov för dessa personer. Flertalet av de
intervjuade uppger också att det fortsatt finns ett behov för Migrationsverket att
kunna ta emot och hantera olika typer av klagomål rörande verksamheten, relaterade
bland annat till bemötande och service. En del av Migrationsverkets anställda som vi
har talat med framför också att sökandeombudsmannen funnits i bakgrunden som en
ventil som personalen vid behov kan hänvisa missnöjda sökande till. Traditionellt
35