Rapport Utvärdering av sökandeombudsmannen vid Migrationsverket

BEDÖMNINGAR OCH FÖRSLAG
Enlig vår bedömning har studien visat att ett visst mått av motsägelser mellan dessa
roller är nödvändiga om man samtidigt vill åtnjuta de fördelar som en sökandeombudsmannafunktion
trots allt ger. Samtidigt menar vi att det finns visst utrymme att
utveckla funktionen så att problemen relaterade till ombudsmannens roller minimeras.
I följande avsnitt framförs några rekommendationer och förslag som syftar till att
överkomma några av dessa problem.
6.3 Förslag och rekommendationer
6.3.1 Fortsatt utveckling av en central klagomålhanteringsfunktion
I studien tydliggörs att det finns behov av en välutvecklad central klagomålhanteringsfunktion
inom Migrationsverket, antingen i form av dagens sökandeombudsman
eller i form av något annan. Funktionen bör kunna hantera olika typer av klagomål
från sökande, i de fall klagomålet inte kan eller bör hanteras direkt av handläggare
eller dennes chef. I en sådan klagomålhantering bör bemötandefrågor fortsatt
vare en prioriterad verksamhet, men det är vår bedömning att klagomål ofrånkomligen
kommer att beröra missnöje kring den sökandes ärende och det beslut som
Migrationsverkets fattat. Att ge stöd, i form av vägledning och information etc., till
sökande som har icke-bemötanderelaterade klagomål skulle kunna ses som en uppgift
för funktionen, trots att verksamheter som Migrationsverkets upplysning och
telefonväxeln också har liknande uppgifter.
6.3.2 Fortsatt fokus på att granska och utveckla verkets bemötande
och etikarbete
Vi ser också motiv till att Migrationsverket fortsatt bör fokusera på såväl granskning
som utveckling av hur verkets personal bemöter de sökande och hanterar etiska frågor.
Idén motsvarar i hög grad tanken bakom den tillsatta etiksamordningsgruppen
som sökandeombudsmannen är delaktig i och som utgör en rådgivande funktion för
rättchefen. Enligt vår bedömning kan det finnas fördelar att granskande och utvecklande
uppgifter utförs av delar av, eller i samverkan med, den klagomålhanteringsfunktion
som diskuteras ovan. Detta för att verksamheterna ska kunna ta del av den
kompetens som kan antas byggas upp inom respektive område. Vi ser det också som
ytterst väsentligt att kunskapen och kompetensen kring bemötande även fortsatt
förmedlas via regelbundna interna utbildningar till verkets personal, t.ex. via introduktionsutbildningar
för nyanställda etc. När det gäller utbildningsverksamheten bör
funktionens insatser, precis som idag, kompletteras av insatser från andra interna och
externa aktörer med kompetens om etik och bemötande. Studien tydliggör också att
det finns ett fortsatt behov att utveckla metoder för att på ett bättre sätt förmedla
lärdomar av de bemötandeärenden som funktionen hanterar, till personalen inom
verket. För detta ändamål skulle bland annat presentationerna som funktionen gör i
37