Mellan sanning och lögn

More documents

Recommendations

Info

Fangen. 17 I enlighet med detta resonemang argumenterar Kittang i sin bok för att Hamsun alltid - i kraft av sin förmåga att väcka starka känslor hos publik och kritiker - har haft ett långt traumatiskt och ambivalent förhållande till sin publik. Följaktligen menar han att ”landsförräderiet” är en kulmen på ett förhållande mellan Hamsun och publiken, som inleddes redan under Hamsuns tidiga genombrottsperiod. 18 Den återkommande debatten om Hamsun och nazismen visar att den vanligaste lösningen på vad man betecknar som ”Tillfellet Hamsun” är att idiotförklara politikern för att kunna frikänna och beundra författaren. Problemet är emellertid att om man frikänner Hamsuns diktning måste man erkänna det som utgår från den mogna delen av författarskapet och följaktligen det som motiverade Hamsuns nazism, nämligen hans antimoderna hållningar: naturdyrkandet och civilisationskritiken. Det som försätter läsaren i ett dilemma är således att bestämma Hamsuns författardiskurs utifrån vetskapen om hans nazism. Kittang hävdar – med bakgrund i dessa faktorer - att fasuppdelningen av författarskapet i en lyrisk respektive socialrealistisk period, är ett utslag av en försvarsmekanism, ett slags ”vikemanøver”, som han säger handlar om att skapa en försonande Hamsunbild, som man ”både rasjonelt og kjenslemessig kan ha fred med.” 19 Uppdelningen, påstår han, har inneburit att man har kunnat göra ett strategiskt val, som har lett till att man har nedprioriterat den mogna fasen till fördel för undersökningar i det tidiga författarskapet. Detta, säger han, märktes tydligt under mellankrigstiden, men har varit ännu tydligare efter kriget. 20 Kittang problematiserar polariseringen av Hamsuns författarskap, därför att han menar att den bidrar till en alltför entydig och förenklad bild. Han menar att orsaken till att man har kunnat företa en enkel kategorisk uppdelning av författarskapet är att uppdelningen motsvarar skiljelinjer i Hamsuns biografi. Den tidiga fasen - den psykologiska - motsvarar Hamsuns liv under 1890-talet, då han levde ett rotlöst 17 ibid. Konerne ved Vandposten, som utkom samma år som Hamsun mottog Nobelpriset, fick dåliga recensioner och orsakade stor besvikelse i läsekretsen. (Britt Andersen: ”Konerne ved vandposten” i i Ståle Dingstad (red.): Den litterære Hamsun (2005) s. 205) 18 De föredrag som Hamsun skulle komma att hålla i Köpenhamn 1888 efter sin amerikavistelse, utlöste stor debatt i pressen. Hamsun blev beskylld för okunskap och arrogans. (”Generasjonen fra 1890-årene” Op.cit. s.139, 140). Ett annat exempel på hur Hamsuns reaktionära synpunkter har orsakat häftig debatt är den så kallade ”barnemorddebatten” i Morgenbladet som utlöstes av en artikel Hamsun hade skrivit i januari 1915. Denna debatt skulle komma att vara i flera år. (”Sannheten om Hamsun er…” Op.cit. s. 3) 19 Luft, vind… Op.cit.s 19 20 Ibid. s. 15 Jørgen Haugan poängterar också i sin biografi att i de första femtio åren efter Hamsuns död har det varit fyra utav fem norska doktorsavhandlingar om Hamsun, som har betonat det tidiga författarskapet. (Op.cit.s. 419) 8
kringflackande liv och den socialkritiska fasen motsvarar den period i Hamsuns liv då han etablerade sig som bonde och senare som familjefar. 21 Kittangs litteraturvetenskapliga diskurs tar utgångspunkt i ett modernistiskt perspektiv på hela Hamsuns produktion. Det gör han genom att ta fasta på besläktade figurer, motiv och tematiska mönster tvärs genom hela författarskapet. Han menar att Hamsun upprepar sig själv genom ett ”gjentakinstvang”, som han påstår ligger till grund för Hamsuns existens som skrivande människa. 22 Med hänvisning till den inre kontinuiteten och de återkommande mönstren, karakteriserar Kittang Hamsuns text som ”ein insisterande tekst”. 23 Kittang integrerar också På gjengrodde stier som en insisterande text, men som han förklarar - i en not - inkluderar han inte detta verk i sin undersökning därför att den faller utanför den undermineringen av ”romanens illusjonar” som är hans huvudperspektiv. 24 Min utgångspunkt i föreliggande specialarbete är att trots att På gjengrodde stier är speciell, då den relaterar till en speciell konkret historisk situation, har den uppenbara tematiska och motiviska släktskapsförbindelser till tidigare verk i författarskapet. Därför menar jag inte att man av genremässiga orsaker kan utesluta verket från Hamsuns övriga författarskap. I min läsning av verket kommer jag därför att stödja mig på Kittangs påstående om Hamsun-textens insisterande prägel och visa att Hamsun skapar sin text i samspel med andra texter i författarskapet. Min textanalys har följaktligen likheter med den norske litteraturforskaren och författaren Steinar Gimnes, som i sin bok Sjølvbiografier, skrift og liv (1998) också analyserar Hamsuns sista verk utifrån ett intertextuellt perspektiv. Gimnes framhäver parallellerna med Hamsuns tidiga verk under 1890-talet och början på 1900-talet. 25 Gimnes berör även parallellerna till Sult. Genom att öppna texten utifrån ett intertextuellt perspektiv fäster Gimnes uppmärksamheten på det fiktiva textinnehållet och inte bara på det historiskt-biografiska. Som han själv säger, läser han texten som - ”[…] ein open fiksjonstekst som både forheld seg til det historiske og biografiske og til Hamsuns fiksjonsverd.” 26 21 Hamsun köpte 1918 Nørholm, en stor herrgård i Eide utanför Grimstad, där han skulle komma att bo den återstående delen av sitt liv. 22 ibid s. 13 23 ibid 24 ibid 25 Gimnes analyserar verket utifrån tematiska och motiviska släktskapsförbindelser till Mysterier (1892) Pan (1894) och Under Høststjernen (1906). 26 Steinar Gimnes: Sjølvbiografiar – Skrift, fiksjon og liv, Oslo, Det Norske Samlaget, 1998 s. 280 9
Page 1 and 2: Mellan sanning och lögn En studie
Page 3 and 4: Inledning Det har vore viktig for m
Page 5 and 6: sympatisera med den fascistiska ide
Page 7 and 8: ståndpunkter dels vad gäller syne
Page 9: Hamsuns författarperiod från seke
Page 13 and 14: Hamsun efter krigsslutet Det er en
Page 15 and 16: uppmärksammade att Hamsun inte had
Page 17 and 18: skriftliga förhören pågick ca en
Page 19 and 20: Hamsun kritiserar i efterhand skarp
Page 21 and 22: Helt fra Forhørsdommeren har jeg e
Page 23 and 24: Efter rättsförhandlingarna, som s
Page 25 and 26: att han var gammal och senil; en f
Page 27 and 28: under den treåriga processen mot H
Page 29 and 30: detta att Hamsun presenterar sig sj
Page 31 and 32: I sin artikel ”Genrebegrepp”dis
Page 33 and 34: selvbiografi, fremfor alt et defens
Page 35 and 36: discussions, which can have such po
Page 37 and 38: etraktar de upplevda i förhålland
Page 39 and 40: sättet Rousseau gör. Inte heller
Page 41 and 42: Faktionskontraktet innebär en utvi
Page 43 and 44: slags tidningsföljetonger och böc
Page 45 and 46: med polisen och med mannen som han
Page 47 and 48: Jeg kom ind i en overfyldt jernbane
Page 49 and 50: På sykehuset blev jeg spurt av en
Page 51 and 52: pojke som han hänvänder sig till,
Page 53 and 54: tidsbundet narrativt förlopp, i de
Page 55 and 56: mellan fiktion och fakta. Genom par
Page 57 and 58: Kittang hävdar i sin bok att vandr
Page 59 and 60: Som det framgår av det ovanståend
Page 61 and 62:
genom att de utformar sig kring en
Page 63 and 64:
Men så kommer han plötsligt på s
Page 65 and 66:
later som det er om å gjøre for m
Page 67 and 68:
motsatsförhållande till de tradit
Page 69 and 70:
Hamsuns kritiska inställning mot d
Page 71 and 72:
avståndet mellan det skrivande och
Page 73 and 74:
Detta att Hamsun säger att han fö
Page 75 and 76:
Hamsun till Hitler. 309 Gimnes säg
Page 77 and 78:
Av citatet framgår det vilken bety
Page 79 and 80:
psykologiska procedurer. Till följ
Page 81 and 82:
att de ”varsomme ord” inte har
Page 83 and 84:
moderniteten - ”tapet av den orga
Page 85 and 86:
arndom. Ett annat topos i det nyss
Page 87 and 88:
le. Dette gjorde ikke længer noget
Page 89 and 90:
för ersättningsdirektoratet Odd V
Page 91 and 92:
ingen sa meg at det var galt det je
Page 93 and 94:
försvartalet har vi sett hur Hamsu
Page 95 and 96:
och att han bär skorna över axeln
Page 97 and 98:
Han er som han var forrige gang. Al
Page 99 and 100:
förhållandet mellan liv och skrif
Page 101 and 102:
traditionella uppfattningar om hur
Page 103 and 104:
Litteraturförteckning Andersen, Br
Page 105 and 106:
Kittang, Atle/ Linneberg, Arild/Mel
Page 107 and 108:
Summary På gjengrodde stier (1949)
Page 109:
107
show all

Mellan sanning och lögn

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?