Mellan sanning och lögn

More documents

Recommendations

Info

om att dessertera: kasta bössan och gå hem! Redan före kriget hade Hamsun väckt uppsikt genom sina kontroversiella synpunkter. Hamsuns angrepp 1936 på den tyska pacifisten och koncentrationsläger fången Carl von Ossietzky och på dem som hade föreslagit att han skulle få Nobels fredspris förde till att Hamsun fick ett flertal av sina norska författarkollegor mot sig. 4 Under hela kriget gav Hamsun - genom upprop och artiklar - sitt oförbehållna stöd till Tyskland och Nasjonal Samling samtidigt som han gav uttryck för ett intensivt hat mot England. Hamsun såg på engelsmännen som maktlystna kolonisiatörer och var av den uppfattningen att England var skuld i Norges olycka. 5 Hamsun hyllade istället den unga nationen Tyskland, som han menade hade framtiden för sig. Från ansvarigt håll i Norge var man vid krigsslutet i villråd hur man skulle hantera det problem, som man under kriget hade börjat komma att omtala som ”Tilfellet Hamsun”. Den nationella prestigen stod på spel; hur skulle man behandla en man som hade gett så mycket kulturell ära åt landet och samtidigt svikit det? I stället för att sätta Hamsun i fängelse inleddes en process. Hamsun var tvungen att genomgå en flera månaders lång judiciell observation, varefter man konkluderade att han hade ”varig svekkede sjelsevner”, vilket gjorde att han inte kunde ställas till ansvar för de handlingar han hade begått under kriget. Då Hamsun öppet började presentera sig som nazist sjönk de norska läsarnas intresse för honom dramatiskt och strax efter krigsslutet var det många som vägrade att läsa hans böcker. 6 Dock skulle det inte dröja länge förrän det norska folkets inställning till Hamsun började luckras upp. Starkt bidragande till att Hamsun återerövrade sin position och värdighet som författare var utgivningen av På gjengrodde stier (1949). I verket ger Hamsun sin egen version av de händelser, som ägde rum efter krigsslutet då han blev arresterad och dömd som landsförrädare. Hamsun riktar här skarp kritik mot de ansvariga myndighetspersonerna som han kom i kontakt med under rättsprocessen. Som det tydligt framgår av hans version av händelsesförloppet ansåg Hamsun att han handlat rätt genom att stödja Tyskland under kriget. Det framgår också av hans berättelse att han önskade att bli dömd och stå till ansvar för de handlingar han hade begått under kriget. Alltsedan krigsslutet, då Hamsun blev arresterad och dömd som landsförrädare, har historien om hur denna älskade och rikt begåvade natur - och människoskildrare kunnat 4 Rolf Nyboe Nettum: ”Generasjonen fra 1890-årene” i Edvard Beyer (red.): Norges litteraturhistorie - Fra Hamsun til Falkberget (1995) s.181 5 ibid.s. 183 2
sympatisera med den fascistiska ideologin varit en gåta. Den öppna frågan är om det finns ett samband mellan Hamsuns litteratur - den litteratur som hade gett honom världsberömmelsen - och hans politiska åsikter, eller om man bör göra en skarp skiljelinje mellan Hamsun som politiker och som författare. Debatten det här jubileumsåret ledsagas av frågeställningar som dessa. Hamsun tycks, som den norske författaren och Hamsunforskaren Atle Kittang anför i citatet ovan, vara svår att spika fast till en sanning. Hamsun var modernist och romantiker, finstämd människoskildrare och aristokrat, naturdyrkare och reaktionär samhällsdebattör och kritiker. Hamsun låter sig inte sammanfattas i vare sig det ena eller det andra. Syfte och metod Referenserna i På gjengrodde stier är biografiskt- historiskt verifierbara, vilket har bidragit till att många refererar till det som en självbiografisk försvarsskrift. Tendensen har därför varit att man inte har sett det i kontinuitet med resten av författarskapet. Mitt syfte med detta specialarbete är att öppna upp för ett nytt perspektiv på På gjengrodde stier. Jag har för avsikt att visa att det är svårt att göra en enkel kategorisk genreindelning av verket och att det inte självklart kan karakteriseras som en gängse självbiografi. Verket har historiska och biografiska referenser, men det innehåller också en annan - mer svårgripbardimension, vilket implicerar en tematik som går utöver en rendyrkad självbiografisk läsning och som därmed problematiserar en entydig förståelse av verket. Jag har för avsikt att belysa verket utifrån ett genreperspektiv genom att dels diskutera verket utifrån nyare genreteori dels genom att framhäva verkets motiviska och tematiska släktskapsförbindelser med Hamsuns texter från början av sekelskiftet. Min läsning av verket kommer således att nå utöver textens konkreta situationsbestämda situation till fördel för en undersökning av vilken funktion den retoriska referensen uppfyller. Detta innebär att jag kommer att undersöka textens mening utifrån narrativa, tematiska och diskursiva mönster. Som vi skall se ingår dessa mönster i en medveten dialog med texter från Hamsuns tidigare författarskap. Min utgångspunkt för detta specialarbete är att självbiografigenren inte är en tydligt avgränsad genre som består av bestämda normativa regler, utan att den är en blandning av olika genrer och diskurser. Hamsun riktar som vi skall se fokus på självbiografigenrens 6 ibid.s.181 3
Page 1 and 2: Mellan sanning och lögn En studie
Page 3: Inledning Det har vore viktig for m
Page 7 and 8: ståndpunkter dels vad gäller syne
Page 9 and 10: Hamsuns författarperiod från seke
Page 11 and 12: kringflackande liv och den socialkr
Page 13 and 14: Hamsun efter krigsslutet Det er en
Page 15 and 16: uppmärksammade att Hamsun inte had
Page 17 and 18: skriftliga förhören pågick ca en
Page 19 and 20: Hamsun kritiserar i efterhand skarp
Page 21 and 22: Helt fra Forhørsdommeren har jeg e
Page 23 and 24: Efter rättsförhandlingarna, som s
Page 25 and 26: att han var gammal och senil; en f
Page 27 and 28: under den treåriga processen mot H
Page 29 and 30: detta att Hamsun presenterar sig sj
Page 31 and 32: I sin artikel ”Genrebegrepp”dis
Page 33 and 34: selvbiografi, fremfor alt et defens
Page 35 and 36: discussions, which can have such po
Page 37 and 38: etraktar de upplevda i förhålland
Page 39 and 40: sättet Rousseau gör. Inte heller
Page 41 and 42: Faktionskontraktet innebär en utvi
Page 43 and 44: slags tidningsföljetonger och böc
Page 45 and 46: med polisen och med mannen som han
Page 47 and 48: Jeg kom ind i en overfyldt jernbane
Page 49 and 50: På sykehuset blev jeg spurt av en
Page 51 and 52: pojke som han hänvänder sig till,
Page 53 and 54: tidsbundet narrativt förlopp, i de
Page 55 and 56:
mellan fiktion och fakta. Genom par
Page 57 and 58:
Kittang hävdar i sin bok att vandr
Page 59 and 60:
Som det framgår av det ovanståend
Page 61 and 62:
genom att de utformar sig kring en
Page 63 and 64:
Men så kommer han plötsligt på s
Page 65 and 66:
later som det er om å gjøre for m
Page 67 and 68:
motsatsförhållande till de tradit
Page 69 and 70:
Hamsuns kritiska inställning mot d
Page 71 and 72:
avståndet mellan det skrivande och
Page 73 and 74:
Detta att Hamsun säger att han fö
Page 75 and 76:
Hamsun till Hitler. 309 Gimnes säg
Page 77 and 78:
Av citatet framgår det vilken bety
Page 79 and 80:
psykologiska procedurer. Till följ
Page 81 and 82:
att de ”varsomme ord” inte har
Page 83 and 84:
moderniteten - ”tapet av den orga
Page 85 and 86:
arndom. Ett annat topos i det nyss
Page 87 and 88:
le. Dette gjorde ikke længer noget
Page 89 and 90:
för ersättningsdirektoratet Odd V
Page 91 and 92:
ingen sa meg at det var galt det je
Page 93 and 94:
försvartalet har vi sett hur Hamsu
Page 95 and 96:
och att han bär skorna över axeln
Page 97 and 98:
Han er som han var forrige gang. Al
Page 99 and 100:
förhållandet mellan liv och skrif
Page 101 and 102:
traditionella uppfattningar om hur
Page 103 and 104:
Litteraturförteckning Andersen, Br
Page 105 and 106:
Kittang, Atle/ Linneberg, Arild/Mel
Page 107 and 108:
Summary På gjengrodde stier (1949)
Page 109:
107
show all

Mellan sanning och lögn

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?